Nu behövs stabilitet och framtidstro

12.02.2023 kl. 05:55
Idag är det exakt 50 dagar till nästa riksdagsval. Det märks på alla arenor.

Debatterna går hetare, utspelen blir allt fler, spekulationer kring vem man vill leka med efter den 2 april går varm i takt med att gallupar publiceras.

Varje val är unikt, likaså varje regeringsperiod. Den här perioden har präglats av coronapandemin och senare, Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina. Det har lett till att regeringen tvingats ta lån, dels för att värna om det allra viktigaste, livet under pandemin, men också för att hjälpa Ukraina. Osäkerheten har varit större än på länge.

Trots det har denna regering fått mycket till stånd. Vi har ständigt arbetat för att bevara ett levande tvåspråkigt Finland vilket märks genom skrivningar om svenska språket i olika lagar och genom en ny nationalspråksstrategi. Jouren vid Vasa centralsjukhus räddades under den här perioden vilket ju är en otroligt viktigt för oss i Österbotten. Saker som inte prioriterades av föregående, Sipiläs, regering. 

Den sittande regeringen har satsat på barn och unga genom att återinföra den subjektiva rätten till dagvård, infört förlängd läroplikt, gjort andra stadiet avgiftsfritt för studerande och höjt inkomstgränsen.

Vi har skapat ett mer jämställt samhälle genom en familjeledighetsreform. Utöver det har satsningar gjorts på Finlands infrastruktur för både vägar och järnvägar, bland annat omkörningsfilerna Vassor-Ölis på riksåttan som gynnar österbottningarna och vårt näringsliv. Listan kunde göras ännu längre.

Den kommande mandatperioden kommer att bli utmanande. Trycket på att få ekonomin i balans är enormt stort – en åtgärd för våra barn och barnbarns skull. Finland har en åldrande befolkning och den arbetsföra andelen av befolkningen som betalar skatt minskar. För att även i framtiden ha möjlighet att upprätthålla det välfärdssamhälle som vi tillsammans byggt upp och är stolta över behövs mer arbetskraft.

En viktig del i detta är att öka arbetskraftsinvandringen. Vi behöver göra Finland till ett ännu attraktivare land att bo och jobba i på ett internationellt plan. Detta kan göras exempelvis genom skattepolitik eller genom att marknadsföra Finland som välfärdsstat, vilket i sig är något alldeles unikt på ett globalt plan. 

Vi behöver ändra utlänningslagen så att till exempel Khalid kan bo i Finland och verka i sin verkstad i Långåminne samt Shaho med familj får bygga upp sin vardag i Kristinestad. Bara några exempel som vi fått läsa om i tidningarna det senaste.

Satsningar på utbildningen är central under nästa period. Ofta har partierna olika syner i de flesta frågor men nu ses en samsyn kring satsningar på högkvalitativ utbildning på alla stadier, framförallt på baskunskaperna. Då basen är i skick, finns möjligheter att bygga vidare för framtiden oberoende vad man tar sig an.

Den kommande riksdagens ansvar är stort med tanke på åt vilket håll Finland utvecklas. Det är viktigt att vi lyckas upprätthålla den välfärdsstat som vi tillsammans byggt upp och då krävs satsningar på en fungerande arbetsmarknad, utbildning och att få ekonomin i balans. Det bör vara prioriteringar under nästa mandatperiod för stabilitet och för hela Finlands framtid.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15