Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

08.02.2023 kl. 14:58
Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Under denna regeringsperiod har Finland genomgått sällsynt svåra tider då både corona-pandemin och Rysslands anfallskrig har skakat vår omvärld. Så som många andra länder i världen, har vi här i riksdagen, tillsammans, fattat stora och nödvändiga beslut för att skydda vår hälsa, stöda finländarnas vardag och stärka vårt försvar. Inte regeringen ensam utan regeringen och oppositionen tillsammans, för vi har sett att dessa beslut har varit nödvändiga. Dyra, men nödvändiga. Samma gäller satsningarna på grön omställning, krisen inom jordbruket, stärkandet av rättsskyddet och mycket mer.

Diskussionen idag känns därför lite krystad. Orsaken till skuldsättningen torde vara klar för alla. Det har till och med hörts krav på ännu mer understöd och ännu mer skattelättnader. Men ja – visst är vi inom SFP bekymrade över vår skuldsättningsgrad och anser naturligtvis att en sund ekonomi är en grundläggande utgångspunkt. Men ansvarsfull politik handlar också om att stå för det man varit med och fattat beslut om – även innan ett val.

 

Ärade talman,

Följden av ekonomisk käpp syns snabbt medan effekten av ekonomisk morot följer långt senare. Därför ska vi hålla huvudet kallt. Kortsiktiga besparingar kan ha långtgående följder vilket vi har sett till exempel inom utbildningen. Vi i SFP anser att vårt fokus ska ligga på tillväxt och att beslut om balanseringsåtgärder fattas med tillväxt i sikte.

Den offentliga sektorn måste allt mer samarbeta med näringslivet, där den gröna omställningen ses som en av framtidens stora möjligheter. Satsningar på forskning, utveckling och innovationer är nödvändiga för vår tillväxt, likaså starkare samarbete mellan högskolorna och näringslivet. Vi ska inte höja företagens beskattning utan satsa på att vår skattepolitik är förutsägbar och långsiktig. De offentliga resurserna kommer att vara knappa men vårt budskap ska vara ytterst tydligt: det lönar sig att arbeta och det lönar sig att investera i Finland.

 

Ärade talman

Vi måste sätta vår fokus och energi på hur vi får fler i arbete och hur vi hittar arbetstagare. Att vi behöver arbetskraft från utlandet är självklart. Skatten på arbete ska på sikt sänkas och skatteprogressionen får inte skärpas. Vi ska sänka tröskeln för företagare att anställa och vi ska jobba för att lokala avtal blir allt vanligare. Vi ska främja företagens internationalisering och se till behandlingstiden för ett arbetstillstånd är max 30 dagar. Vi måste göra det mera lockande för äldre att ta emot deltids- och projektarbete och låta dem vara aktiva utan att beskatta bort deras extra inkomst.

Vi ska fortsätta arbetet med att förnya socialskyddet så att det stöder och hjälper de arbetslösa och styr dem tillbaka in i arbetslivet. Vår målsättning är att de 136 000 finländare som det inte lönar sig för att ta emot arbete får lämplig fortbildning och på så sätt motivation, förutsättningar och ekonomiska incitament att komma in i arbetslivet igen. Vårt sociala skyddsnät måste fungera sporrande, för i samma stund som skyddsnätet blir en hängmatta har vi misslyckats.

Nu mer än någonsin ska vi se till att det vi sätter pengar på verkligen också ger avkastning – avkastning i form av välmående, utbildning och tillväxt.

 

Ärade talman,

Politikens karaktär har under de senaste åren ändrats när uppviglande utspel och svartvita påståenden belönas med okritisk synlighet. Om några månader kommer flera av de partier som sitter här idag att tillsammans försöka bilda en regering. SFP som parti har lång erfarenhet av regeringssamarbete, både under goda och utmanande tider. Vi vet att det som Finland nu behöver är ansvarstagande, helhetstänkande och förmåga att använda våra resurser på bästa möjliga sätt. Det krävs att flera partier sätter sig vid samma bord och tillsammans hittar lösningar och förbinder sig att stå fast vid dem. I detta läge finns det inte utrymme för billiga populistiska poäng. Det är själviskt och kortsiktigt. ”Samförstånd” måste vara ledordet då vi tillsammans ska föra Finland framåt igen.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00