En viktig tilläggsbudget, mer pengar till vården!

04.02.2023 kl. 09:55
Den här regeringens troligen sista tilläggsbudget godkändes i torsdags av statsrådet. Den återspeglar de stora utmaningar vi står inför med bl.a. krig i Europa, höjda el- och gödselpriser, vårdens och omsorgens osäkra finansieringsgrund, oron för ungdomsbrottslighet och försvagade inlärningsresultat.

Först och främst vill jag säga att jag är nöjd med att vi nu kan stärka välfärdsområdenas finansiering med 500 milj. euro. För Österbotten torde det handla om ca. 18 milj. euro. För mig är det viktigaste att vi gör vårt yttersta för att säkerställa en god vård för befolkningen. Äldreomsorgen och hälsocentralen ska finnas nära. För att det ska lyckas på lång sikt tror jag att det vore klokt att vara öppen för att granska och vid behov se över välfärdsområdenas finansiering. Då man tar i bruk ett nytt system finns det alltid rum för förbättringar. Det ska vara belönande för kommunerna och vårdområdena att också satsa på förebyggande åtgärder.

Rysslands brutala krig har lett till höjda priser på el och drivmedel. För att underlätta finländarnas ekonomi och bekymmer med höga elräkningar kommer staten att komma emellan. Konsumenterna kommer att få en kompensation då det gäller höga elräkningar för november-februari. I praktiken behöver man inte göra något själv, utan det ska synas som avdrag på elenergiräkningen senare i vår. Det här är viktigt för att finländarnas privatekonomi inte oskäligt ska lida.

Också jordbruket har drabbats hårt av såväl stigande energi- som gödselpriser. Därför inför vi ett temporärt kostnadsstöd för att trygga jordbrukets försörjningsberedskap. Det här betyder att växthusen kan få hjälp med höga elkostnader. Personligen måste jag ändå säga att lönsamhetskrisen inom jordbruket inte enbart uppstått på grund av det senaste årets utmaningar. Därför är jag övertygad om att det ytterligare behövs åtgärder på många plan där hela produktionskedjan inklusive lagstiftningen ses över så vi kan säkerställa framtiden för våra producenter. Vi är säkert alla överens om att vi vill ha tillgång till ren inhemsk mat!

Finland ska fortsätta stödja Ukraina, som kämpar för inte bara sin egen frihet utan också för oss alla i Europa. Därför är det klart att vi även i tilläggsbudgeten täcker kostnader för såväl materiellt som humanitär hjälp till Ukraina.

Den senaste tiden har vi sett oroväckande tendenser då det gäller de ungas brottslighet. Därför gör vi nu extra insatser för förebyggande åtgärder och bekämpning av ungdomsbrottslighet. Tilläggsanslagen riktas till allt från polisen och rättsväsendet till hälso- och sjukvårdens förebyggande verksamhet samt kommunernas ungdomsarbete Samtidigt vill också fortsätta stärka främjande av jämlikheten i skolor och daghem.

I tilläggsbudgeten finns också andra viktiga saker med stor inverkan. Jag lyfter  gärna upp att vi bl.a. kan garantera de fortsatta flygförbindelserna till regionerna, bl.a. Karleby-Jakobstad, fram till 28.4.2024 och att farleden till Vasa hamn breddas och fördjupas. Det här båda satsningarna är givetvis viktiga för Österbotten. I den ordinarie budgeten har vi tidigare tagit in anslag för viktiga vägprojekt också i Sydösterbotten.

Världsläget är nu sådant att det kräver åtgärder. Det handlar om att kunna stödja ukrainarna, att inte riskera att människor blir utan vård, att underlätta finländares personliga ekonomi, att stärka beredskapen inom livsmedelsproduktionen och att ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar i livet. Som österbottning är jag förstås också väldigt glad att vi kunnat göra insatser för att stödja näringslivets förutsättningar i Österbotten.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15