Gränshinderarbetet gör skillnad i de nordiska medborgarnas vardag 

02.02.2023 kl. 16:00
Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder är idag (2.2) i responsdebatt i riksdagen

Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, som lett arbetet med redogörelsen är nöjd över att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter upp betydelsen av att genom redogörelsen belysa gränshinderarbetet och vikten av det. 

– Medborgare hör ofta av sig till mig gällande specifika gränshinder de möter i vardagen. Det här visar på den stora praktiska betydelsen av att avlägsna gränshinder, och att våra nordiska medborgare vill och förväntar sig att den nordiska vardagen ska vara genuint gränslös, säger minister Blomqvist. 

– Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland medborgarna och det finns höga förväntningar på samarbetet. Genom att stärka gränshinderarbetet kan vi bidra till att det nordiska samarbetet levererar för medborgarna, fortsätter Blomqvist. Den fria rörligheten är en grundbult i det nordiska samarbetet. Den skapar samhörighet och bidrar till vår nordiska identitet. Den stärker även hela Nordens konkurrenskraft. 

Som konstateras i statsrådets redogörelse, och som även utrikesutskottet lyfter upp i sitt betänkande, handlar gränshinderarbetet om att avlägsna gränshinder, men även om att förebygga att gränshinder uppstår.

– Det förebyggande gränshinderarbetet är centralt, konstaterar Blomqvist. När lagförslag tas fram eller lagstiftning ska tillämpas är det mycket viktigt att den nordiska dimensionen beaktas redan från början. Det här lyfte vi upp i regeringsprogrammet och det understryks även i redogörelsen. 

Blomqvist betonar även vikten av att gränshinderarbetet beaktar samhällets utveckling, som till exempel digitaliseringen eller den ökade möjligheten till distansarbete över gränserna. 

– En fungerande gränslös nordisk vardag förutsätter att även de digitala tjänsterna fungerar gränslöst inom Norden. Till exempel behöver många finländare kunna sköta ärenden digitalt på svenska myndigheters hemsidor. I efterdyningen av coronapandemin har distansarbete blivit mycket vanligare och det betyder i sin tur att vi måste försäkra oss om att distansarbete över gränserna beaktas i frågor gällande beskattning och social trygghet i Norden. Det här är frågor som vi arbetar aktivt med, på nationell och nordisk nivå, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43

HEMSIDAN UPPDATERAS UNDER APRIL MÅNAD

Svenska riksdagsgruppen består efter riksdagsvalet 2019 av följande ledamöter:
23.04.2019 kl. 08:50

Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi
04.03.2019 kl. 13:00

Interpellation om läget i äldreomsorgen

Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,
06.02.2019 kl. 15:00

Eettistä tietopolitiikkaa tekoälyn aikakaudella-selonteko

Lähetekeskustelu/remissdebatt 13.12.2018.    Ledamot Stefan Wallin
13.12.2018 kl. 17:31

Aktuell debatt om den framtida utvecklingen i EU

Gruppanförande 12.12.2018, Eva Biaudet
12.12.2018 kl. 14:38