Gränshinderarbetet gör skillnad i de nordiska medborgarnas vardag 

02.02.2023 kl. 16:00
Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder är idag (2.2) i responsdebatt i riksdagen

Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, som lett arbetet med redogörelsen är nöjd över att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter upp betydelsen av att genom redogörelsen belysa gränshinderarbetet och vikten av det. 

– Medborgare hör ofta av sig till mig gällande specifika gränshinder de möter i vardagen. Det här visar på den stora praktiska betydelsen av att avlägsna gränshinder, och att våra nordiska medborgare vill och förväntar sig att den nordiska vardagen ska vara genuint gränslös, säger minister Blomqvist. 

– Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland medborgarna och det finns höga förväntningar på samarbetet. Genom att stärka gränshinderarbetet kan vi bidra till att det nordiska samarbetet levererar för medborgarna, fortsätter Blomqvist. Den fria rörligheten är en grundbult i det nordiska samarbetet. Den skapar samhörighet och bidrar till vår nordiska identitet. Den stärker även hela Nordens konkurrenskraft. 

Som konstateras i statsrådets redogörelse, och som även utrikesutskottet lyfter upp i sitt betänkande, handlar gränshinderarbetet om att avlägsna gränshinder, men även om att förebygga att gränshinder uppstår.

– Det förebyggande gränshinderarbetet är centralt, konstaterar Blomqvist. När lagförslag tas fram eller lagstiftning ska tillämpas är det mycket viktigt att den nordiska dimensionen beaktas redan från början. Det här lyfte vi upp i regeringsprogrammet och det understryks även i redogörelsen. 

Blomqvist betonar även vikten av att gränshinderarbetet beaktar samhällets utveckling, som till exempel digitaliseringen eller den ökade möjligheten till distansarbete över gränserna. 

– En fungerande gränslös nordisk vardag förutsätter att även de digitala tjänsterna fungerar gränslöst inom Norden. Till exempel behöver många finländare kunna sköta ärenden digitalt på svenska myndigheters hemsidor. I efterdyningen av coronapandemin har distansarbete blivit mycket vanligare och det betyder i sin tur att vi måste försäkra oss om att distansarbete över gränserna beaktas i frågor gällande beskattning och social trygghet i Norden. Det här är frågor som vi arbetar aktivt med, på nationell och nordisk nivå, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00