Gränshinderarbetet gör skillnad i de nordiska medborgarnas vardag 

02.02.2023 kl. 16:00
Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder är idag (2.2) i responsdebatt i riksdagen

Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, som lett arbetet med redogörelsen är nöjd över att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter upp betydelsen av att genom redogörelsen belysa gränshinderarbetet och vikten av det. 

– Medborgare hör ofta av sig till mig gällande specifika gränshinder de möter i vardagen. Det här visar på den stora praktiska betydelsen av att avlägsna gränshinder, och att våra nordiska medborgare vill och förväntar sig att den nordiska vardagen ska vara genuint gränslös, säger minister Blomqvist. 

– Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland medborgarna och det finns höga förväntningar på samarbetet. Genom att stärka gränshinderarbetet kan vi bidra till att det nordiska samarbetet levererar för medborgarna, fortsätter Blomqvist. Den fria rörligheten är en grundbult i det nordiska samarbetet. Den skapar samhörighet och bidrar till vår nordiska identitet. Den stärker även hela Nordens konkurrenskraft. 

Som konstateras i statsrådets redogörelse, och som även utrikesutskottet lyfter upp i sitt betänkande, handlar gränshinderarbetet om att avlägsna gränshinder, men även om att förebygga att gränshinder uppstår.

– Det förebyggande gränshinderarbetet är centralt, konstaterar Blomqvist. När lagförslag tas fram eller lagstiftning ska tillämpas är det mycket viktigt att den nordiska dimensionen beaktas redan från början. Det här lyfte vi upp i regeringsprogrammet och det understryks även i redogörelsen. 

Blomqvist betonar även vikten av att gränshinderarbetet beaktar samhällets utveckling, som till exempel digitaliseringen eller den ökade möjligheten till distansarbete över gränserna. 

– En fungerande gränslös nordisk vardag förutsätter att även de digitala tjänsterna fungerar gränslöst inom Norden. Till exempel behöver många finländare kunna sköta ärenden digitalt på svenska myndigheters hemsidor. I efterdyningen av coronapandemin har distansarbete blivit mycket vanligare och det betyder i sin tur att vi måste försäkra oss om att distansarbete över gränserna beaktas i frågor gällande beskattning och social trygghet i Norden. Det här är frågor som vi arbetar aktivt med, på nationell och nordisk nivå, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30