Långsiktigt arbete behövs för att stärka jämställdheten

01.02.2023 kl. 15:26
Riksdagen har idag (1.2) behandlat statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken i responsdebatt. I redogörelsen fastställs statsrådets jämställdhetspolitik genom sju långsiktiga mål för både den nationella och internationella jämställdhetspolitiken.

Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist har lett arbetet med att färdigställa redogörelsen och gläds åt att behandlingen av redogörelsen kommit så här långt.


- I redogörelsen definieras för första gången de långsiktiga, nationella jämställdhetsmålsättningarna som sträcker sig över flera regeringsperioder. Jag hoppas att de här målsättningarna utgör ramen för utvecklingen av jämställdhetspolitiken åtminstone under nästa årtionde. Jämställdhetsfrågor är grundläggande och mänskliga rättigheter som behöver försvaras nu och i framtiden, säger minister Blomqvist.

Jämställdhet berör så gott som all verksamhet i samhället och behöver därför beaktas i beslutsfattandet.

- För att det här ska lyckas behöver vi ta i beaktande jämställdhetsaspekten i allt beslutsfattande, det vill säga vilka konsekvenser olika åtgärder och beslut har för olika kön. Under den här regeringsperioden har vi kunnat förbättra jämställdhetsaspekten i beredningen av budgeten, men det krävs ännu långsiktigt arbete för att det ska bli en naturlig och självklar del av beredning beslutsfattande. 

Våld mot kvinnor är ett centralt tema i redogörelsen och flera åtgärder har vidtagits under den här regeringsperioden.

- Vi har godkänt en genomförandeplan för Istanbulkonventionen 2022-2025. Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet som följer upp hur planen genomförs har fått en generalsekreterare och finansiering för sin verksamhet. Vi har också utökat antalet Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld och nätverket av skyddshem har vuxit. Att ytterligare utöka nätverket och upprätthålla de skyddshem som nu finns måste vara en prioritet också under kommande år, säger Blomqvist.

- Att främja jämställdhet är en central prioritet även inom Finlands EU-politik och utrikespolitik. Det här uppdraget blir allt viktigare då vi på flera håll tyvärr ser ett motstånd mot jämställdhet och rättigheter för flickor, kvinnor, könsminoriteter och sexuella minoriteter. Vi måste fortsätta vårt långsiktiga och systematiska arbete på den här fronten. Vår ambition att vara ett ledande land inom jämställdhet förpliktar och vi ska vara en stark röst inom den internationella jämställdhetspolitiken, säger Blomqvist.

Riksdagens arbets- och jämställdhetsutskott som gett betänkande om redogörelsen ser det som viktigt att den jämställdhetspolitiska redogörelsen lämnas till riksdagen ungefär vart tionde år och anser att tidpunkten för nästa redogörelse bör vara 2031.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00