Arbetet för att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region högaktuellt

31.01.2023 kl. 14:28
I augusti 2019 slog de nordiska statsministrarna fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

För att förverkliga visionen togs en handlingsplan fram under ledning av de nordiska samarbetsministrarna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar hur rätt i tiden visionen ligger och framhäver vikten av att fortsätta det systematiska arbetet att förverkliga visionen.

– Vår vision är ambitiös, men högaktuell och det är viktigt att vi fortsätter arbeta målmedvetet för att förverkliga den. Erfarenheterna från coronapandemin och det ändrade säkerhetspolitiska läget i Europa med alla dess följder har bara ytterligare förstärkt vikten av visionen. Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina och den påföljande energikrisen underströk vikten av den gröna omställningen, och coronapandemin visade på vikten av integrationsarbetet och att i alla lägen värna det nordiska perspektivet, konstaterar minister Blomqvist.

Den tidigare framtagna handlingsplanen sträcker sig till 2024, men redan nu har samarbetsministrarna inlett arbetet med hur man ska arbeta med visionen under perioden 2025-2030.

– Om sju år ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region. Vi har ingen tid att spilla i arbetet med att förverkliga visionen. Vi kommer att fortsätta jobba för ett grönt, ett konkurrenskraftigt och ett socialt hållbart Norden. För att förverkliga visionen ska vi arbeta strategiskt och i samarbete med våra nordiska partner. Det finns stora förväntningar på det nordiska samarbetet, och det är viktigt att vi kan fortsätta leverera nordisk nytta till våra medborgare, avslutar Blomqvist.

Blomqvist deltar idag (31.1) i samarbetsministrarnas möte i Köpenhamn, där man bland annat diskuterar det fortsatta arbetet med Vision 2030.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00