Viktigt beslut om Leopardinsatserna

25.01.2023 kl. 18:48
Tyskland har idag bekräftat att man kommer att skicka Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz gläds över att förbundskanslern Olaf Szholz nu äntligen ger grönt ljus för ett effektivt stöd till Ukraina.

- Det här var ett nödvändigt beslut. Ryssland ökar trycket mot de ukrainska försvarsställningarna och Ukrainas resurser är begränsade. Ju snabbare vi hjälper, ju effektivare stödet är, desto snabbare kan kriget ta slut. Det är i vårt intresse, det är i Ukrainas intresse, och paradoxalt nog, också i Rysslands intresse, säger Adlercreutz.

I slutet av december publicerade Adlercreutz tillsammans med de Grönas riksdagsledamot Atte Harjanne en text som föreslog ett europeiskt gemensamt Leopard-talko. Sedan dess har diskussionen gått snabbt framåt.

- Viljan att hjälpa har varit stor. Samtidigt har det varit beklämmande att se hur svårt det har varit att fatta beslut. Stridsvagnar i Ukrainas händer är inte offensiva vapen, de krävs för att det ukrainska folket skall kunna försvara sig. Och eftersom det i detta fall inte bara är fråga om att leverera vagnar, utan också utbildning, dröjer det innan hjälpen når fram. Ett dröjsmål, som Ukraina inte har råd med. Nu bör vi agera snabbt, säger Adlercreutz.

Försvarsministern Mikko Savola bekräftade idag på eftermiddagen efter Tysklands besked, att Finland kommer att delta i ett internationellt samarbete för att leverera Leoparder 2-stridsvagnar till Ukraina. Vårt deltagande kommer inte att vara stort, men Adlercreutz påpekar att det är viktigt att vi drar vårt strå till stacken.

- Under diskussionens gång har det också framkommit, att alla länder inte håller sin utrustning i skick. Det har vi däremot gjort. Vi har ett stort antal stridsvagnar som dessutom är i funktionsdugligt skick. De behövs nu i Ukraina och jag ser det som helt klart, att Finland ska vara med. Vi bör delta med noggrant avvägd mängd stridsvagnar, säger Adlercreutz.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00