Funktionshinderservicelagen tog idag ett stort steg framåt

25.01.2023 kl. 11:56
Idag fick social- och hälsovårdsutskottet klart sitt utkast till betänkande över förslaget till ny funktionshinderservicelag. I och med denna reform förstärks de subjektiva rättigheterna till stöd och service för personer med någon form av funktionsnedsättning och därtill tryggas ett bredare tjänsteutbud för dessa personer.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), som är medlem i riksdagens social-och hälsovårdsutskott, gläds över att innehållet i förslaget under utskottsbehandlingen förbättrats på ett avgörande sätt.

– Jag är mycket glad över att vi genom denna lag vill underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för denna heterogena samhällsgrupp. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ska ligga till grund för att få stöd. Oberoende av om du har en intellektuell funktionsnedsättning, hörselskada eller en synnedsättning är du berättigad att få det stöd du själv behöver i olika livsskeden. Tjänsterna erbjuds på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, såsom rehabilitering, personlig assistans och särskilt stöd för delaktighet. Jag är lättad över att vi nu är nära målstrecket med detta viktiga lagpaket, säger Rehn-Kivi.

Regeringens lagförslag har under behandlingen i utskottet ändå fått mycket kritik av det stora antalet sakkunniga som hörts. Också grundlagsutskottet gav ett utlåtande med krav på flera punkter som måste förtydligas. Nu har social- och hälsovårdsministeriet gett ett nytt förslag med ändringar som avsevärt förbättrar ursprungsförslaget. 

- Nu slopas bland annat åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen, avgifterna för transport till och från dag- och arbetsverksamhet och för morgon - och eftermiddagsvård för skolelever med funktionshinder. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det och att ytterligare försvåra vardagen för dem med nya avgifter kunde vi inte godkänna, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar även vikten av att de språkliga rättigheterna förverkligas och att de mångprofessionella svenskspråkiga expertteamen som tidigare verkat inom Kårkulla samkommun ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete över välfärdsområdesgränserna. Välfärdsområdena har nu en avgörande roll för att funktionshinderservicelagen fungerar i praktiken.

 – Det är viktigt att de samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga områdena som nämns i lagen om ordnande av social- och hälsovården också görs upp. Förverkligandet av lagstiftningens mål hänger i slutändan på den praktiska tillämpningen i välfärdsområdena, på hur väl informationen når alla berörda och på minskad byråkrati för personer och familjer som också annars har det tungt, säger Rehn-Kivi.

Grundlagsutskottet ger ännu ett utlåtande över betänkandet före den avgörande behandlingen i social- och hälsovårdsutskottet.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00