Funktionshinderservicelagen tog idag ett stort steg framåt

25.01.2023 kl. 11:56
Idag fick social- och hälsovårdsutskottet klart sitt utkast till betänkande över förslaget till ny funktionshinderservicelag. I och med denna reform förstärks de subjektiva rättigheterna till stöd och service för personer med någon form av funktionsnedsättning och därtill tryggas ett bredare tjänsteutbud för dessa personer.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), som är medlem i riksdagens social-och hälsovårdsutskott, gläds över att innehållet i förslaget under utskottsbehandlingen förbättrats på ett avgörande sätt.

– Jag är mycket glad över att vi genom denna lag vill underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för denna heterogena samhällsgrupp. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ska ligga till grund för att få stöd. Oberoende av om du har en intellektuell funktionsnedsättning, hörselskada eller en synnedsättning är du berättigad att få det stöd du själv behöver i olika livsskeden. Tjänsterna erbjuds på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, såsom rehabilitering, personlig assistans och särskilt stöd för delaktighet. Jag är lättad över att vi nu är nära målstrecket med detta viktiga lagpaket, säger Rehn-Kivi.

Regeringens lagförslag har under behandlingen i utskottet ändå fått mycket kritik av det stora antalet sakkunniga som hörts. Också grundlagsutskottet gav ett utlåtande med krav på flera punkter som måste förtydligas. Nu har social- och hälsovårdsministeriet gett ett nytt förslag med ändringar som avsevärt förbättrar ursprungsförslaget. 

- Nu slopas bland annat åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen, avgifterna för transport till och från dag- och arbetsverksamhet och för morgon - och eftermiddagsvård för skolelever med funktionshinder. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det och att ytterligare försvåra vardagen för dem med nya avgifter kunde vi inte godkänna, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar även vikten av att de språkliga rättigheterna förverkligas och att de mångprofessionella svenskspråkiga expertteamen som tidigare verkat inom Kårkulla samkommun ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete över välfärdsområdesgränserna. Välfärdsområdena har nu en avgörande roll för att funktionshinderservicelagen fungerar i praktiken.

 – Det är viktigt att de samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga områdena som nämns i lagen om ordnande av social- och hälsovården också görs upp. Förverkligandet av lagstiftningens mål hänger i slutändan på den praktiska tillämpningen i välfärdsområdena, på hur väl informationen når alla berörda och på minskad byråkrati för personer och familjer som också annars har det tungt, säger Rehn-Kivi.

Grundlagsutskottet ger ännu ett utlåtande över betänkandet före den avgörande behandlingen i social- och hälsovårdsutskottet.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15