Viktigare än någonsin att skapa framtidstro

24.01.2023 kl. 15:26
Riksdagen har idag fört remissdebatt om statsrådets framtidsredogörelse. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande markerade riksdagsledamot och framtidsutskottets ordförande Joakim Strand (SFP) hur betydande det är att skapa framtidstro, särskilt för de unga.

Detta till följd av att vi lever i exceptionella tider med pandemi, krig i Ukraina, energikris och en instabil marknad.


– Som ordförande i framtidsutskottet vill jag betona att utskottet har i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Klimatförändringen kräver nya tekniska lösningar. Det är viktigt att vi närmar oss detta målmedvetet och att vi tryggar tillräckligt kunnande i framtiden. Regeringens mål och tillhörande åtgärder för att öka antalet högskoleutbildade till 50 % av de unga vuxna före år 2030 för oss mot rätt håll, säger Strand.

Vidare poängterade Strand hur redogörelsen lyfter fram vikten av att utveckla beredskapen inför framtiden. Finland har tidigare fått internationellt erkännande för vårt kunnande inom försörjningsberedskap och tryggandet av vår stabila rättsstat. 

– Enligt mätningar av årliga rättsstatsindexet toppar Finland tillsammans med våra nordiska grannländer listan på starka rättsstater, medan USA har nu senaste åren gått bakåt på listan. En oroväckande utveckling av ett land som en gång varit vägvisare. Men Svenska riksdagsgruppen kräver att en stark rättsstatsprincip även i fortsättningen är en central värdering för västerländska demokratier. Därför behöver Finland vara aktiv på alla arenor, europeiskt och internationellt, där vi kan påverka urholkningen av demokratin, konstaterar Strand. 

Strand avslutade gruppanförandet med att påpeka hur viktigt det är att vi idag kan föra en aktiv framtidsdebatt och diskutera hur vi bäst tryggar Finlands framgångar i fortsättningen. Redogörelsen erbjuder goda möjligheter för en bredare samhällsdebatt. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15