Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

24.01.2023 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

samtidigt som vi idag debatterar regeringens framtidsredogörelse och blickar framåt behöver vi även slänga en blick bakåt för att påminnas om hur långt vi som ett land har kommit. Finland var ursprungligen ett fattigt land. Genom hårt arbete har vi lyckats höja levnads-och utbildningsnivån hos folket, skapa en nation som rankats som världens lyckligaste, jämställdhet är en viktig hörnsten i vårt samhälle och vår rättsstat är stark. Finland toppar många jämförelser, något som vi ska vara stolta över! Vi har alltså verkligt goda förutsättningar för att närma oss framtiden. Men för tillfället lever vi exceptionella tider. En pandemi, Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina, energikris och en marknad som är instabil. Osäkerheten har varit större än på länge. Därför vill vi i Svenska riksdagsgruppen betona att det idag är viktigare än någonsin att skapa framtidstro, särskilt för våra unga. Det är vårt ansvar. I stället för att känna oro inför framtiden ska de känna iver och förväntan. Det finns ingen framtid utan välmående unga, och därför ser vi det helt nödvändigt att det görs generösa satsningar på dem.

 

Ärade talman,

för ungefär fem år sedan samlades vi i här i plenisalen och debatterade den tidigare framtidsredogörelsen, vars dåvarande spetstema var ändringar i arbetslivet, ett tema som även lyfts upp i den färska redogörelsen. Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att företag skapar välfärden, därför behöver vi skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för dem. Detta är också viktigt med tanke på välfärdssamhällets fortbestånd. För att klara sig i den globala konkurrensen behöver Finland investera mera i forskning och utveckling. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Som ordförande i framtidsutskottet vill jag betona att utskottet har i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Klimatförändringen kräver nya tekniska lösningar. Det är viktigt att vi närmar oss detta målmedvetet och att vi tryggar tillräckligt kunnande i framtiden. Regeringens mål och tillhörande åtgärder för att öka antalet högskoleutbildade till 50 % av de unga vuxna före år 2030 för oss mot rätt håll.

 

Ärade talman,

redogörelsen lyfter på ett bra sätt fram betydelsen av att utveckla beredskap inför framtiden. Finland har fått internationellt erkännande för vårt kunnande inom försörjningsberedskap, något som vi av historiska skäl har varit tvungna att satsa på, och jag är säker på att det arbetet bär frukt även i detta sammanhang. Speciellt viktigt på längre sikt är tryggandet av vår stabila rättsstat. Sitras färska rapport om megatrender lyfter upp hur demokratin utmanas från flera håll ute i världen. Enligt mätningar av årliga rättsstatsindexet toppar Finland tillsammans med våra nordiska grannländer listan på starka rättsstater, medan USA har nu senaste åren gått bakåt på listan. Det är en oroväckande utveckling av ett land som en gång varit vägvisare. Svenska riksdagsgruppen vill att en stark rättsstatsprincip är även i fortsättningen en central värdering för västerländska demokratier. Därför behöver Finland vara aktiv på alla arenor, europeiskt och internationellt, där vi kan påverka urholkningen av demokratin.

 

Ärade talman,

alla beslut vi fattar här i riksdagen påverkar även kommande generationer, våra barn och barnbarn. Därför är det välkommet att redogörelsen fokuserar även på hur de kan beaktas bättre i framtiden.

 

Ärade talman,

det är otroligt viktigt att vi idag kan föra en aktiv framtidsdebatt här i salen och diskutera hur vi bäst tryggar att vårt land Finland fortsätter vara den framgångssaga som den hittills varit. Redogörelsen är välberedd och erbjuder verkligen goda möjligheter för en bredare samhällsdebatt. Det ser jag fram emot.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00