Ren energi lockar en storinvestering till Finland - snabba lovsprocesser i central roll

03.01.2023 kl. 14:07
Den norska bolaget Blastr Green Steel har aviserat en vilja att investera i en stor stålfabrik i Ingå, rapporterar Helsingin Sanomat. Det är fråga om en investering i storleksklassen 4 miljarder euro

Det här är igen ett tecken på att den gröna omställningen leder till investeringar, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. 

– I den energipolitiska debatten ställs ofta grön omställning och industri mot varandra. Det här är igen ett exempel på att så inte är fallet. När vi grundade Energireformgruppen i riksdagen 2015 var det just med sådana här investeringar i åtanke som det gjordes. Ett långsiktigt arbete bär frukt, berättar Adlercreutz

– Helt avgörande här är tillgången på ren energi. Under 2022 byggdes ca 1800 MW ny vindkraftskapacitet i Finland. Det är en imponerande takt. För ett knappt år sedan berättade Microsoft om en miljardinvestering i Kyrkslätt. Nu kommer detta besked, som förhoppningsvis också i sinom tid blir verklighet. Båda dessa projekt bygger helt på det, att vår energiomställning går vidare. 

Under denna regeringsperiod sänkte Finland industrins energiskatt till EU:s miniminivå. 

– Det här var en viktig fråga för SFP inför regeringsförhandlingarna 2019. Det är ett betydande beslut som också skapar incitament för investering. I stället för att skapa nya stödsystem är det skäl att se till att vi har en så enkel, konkurrenskraftig och förutsägbar beskattning som möjligt. 

Tillgången till hamn och goda energiöverföringsförbindelser har bidragit till Blastr Green Steels beslut. 

- Fortums kraftverk i Ingå finns inte mera. Men den infrastruktur som betjänade kraftverket ger nu möjlighet till en framtidsinvestering som öppnar för nya möjligheter i regionen och Finland. Nu måste vi aktivt hjälpa projektet vidare. Det är speciellt viktigt att säkerställa att lovsprocesserna fungerar. Det, att så inte är alltid är fallet är kan bli vår akilleshäl. Vi måste försäkra oss om att våra byggnads- och miljölovsprocesser är bäst i Norden. avslutar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15