Sysselsättningsmålen överträffades, men vi kan bättre.

20.12.2022 kl. 14:02
Sysselsättningen är på rekordnivå. Statistikcentralens senaste siffror från november visar på en sysselsättningsgrad på 74,7%. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd, men påpekar, att arbetskraftsbristen oroar. 

-Inför denna regeringsperiod ställde vi en sysselsättningsgrad på 75% som mål. Enligt den gamla räknemodellen som då användes motsvarar dagens siffror en sysselsättningsgrad på 75,6%.  Det är en bra bit över de målsättningar som då ställdes och ett tecken på att sysselsättningspolitiken varit lyckad. Men samtidigt rapporterar våra företag om en stor brist på arbetskraft. Det är klart att en stor del av vår ekonomi inte går på full effekt, säger Adlercreutz.

 
Adlercreutz har lyft upp Migrationsverkets bristande processer vid flera tillfällen. Som bäst granskas Migationsverkets verksamhet. 
 
- Det är bra att en granskning nu görs. Vi måste få ordning på processerna. Men det här är inte ett problem som enbart löses med migration, vi måste också få den inhemska arbetsmarknaden att fungera, konstaterar Adlercreutz.
 
-Många företag berättar, att de ofta inte får en enda ansökning till de positioner de lediganslår. Vi har för all del skäl att gå igenom potentiella flitfällor men det råder  också en stor brist på yrkesutbildade personer. I många fall erbjuder inte heller yrkesläroanstalten sådant kunnande som företagen behöver, säger Adlercreutz. 
 
Adlercreutz lyfter upp läroavtalen som en outnyttjad möjlighet. 
 
- För många ungdomar är inte skolbänken ett alternativ. För dem måste vi ha skräddarsydda lösningar. Läroavtalen kunde vara en sådan, men idag är det inte en speciellt attraktiv möjlighet. För företagen är kostnaden för hög och integrationen med den vanliga yrkesutbildningen är bristfällig. Det här är en outnyttjad möjlighet som vi inte har råd att ignorera, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15