Kompetenskravet på färjeförare måste granskas nu!

21.12.2022 kl. 13:22
Sänkta kompetenskrav på färjeförare på färjepasset Nagu-Korpo i den åboländska skärgården oroar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), medlem i riksdagens kommunikationsutskott.

Bergqvist har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar hur trafiksäkerheten kommer att garanteras framöver. 


I början av år 2023 ska landets största vajerfärja inleda trafiken mellan Nagu och Korpo. Hittills har en frigående färja trafikerat det livligt trafikerade färjepasset. Förändringen är möjlig till följd av en lagändring som möjliggör en virtuell styranordning på vajerfärjor istället för den traditionella fysiska vajern. 

– Att färjan nu blir en vajerfärja innebär att behörighetskraven för färjeföraren sänks radikalt jämfört med nuläget. Det här känns avigt, speciellt eftersom färjans kapacitet ökar märkbart. I praktiken krävs det inget annat av föraren på en vajerfärja än det att personen är 18 år, har ett läkarintyg och fått en introduktion i hur fartyget fungerar. Det krävs ingen form av sjömansutbildning över huvud taget trots att färjan är 70 m lång och kan ta 52 bilar, säger Bergqvist.

Kommunikationsutskottet lyfte upp frågan om färjeförarnas kompetenskrav då lagändringen om virtuell styranordning på vajerfärja behandlades i riksdagen i februari 2022. Man var orolig för den här situationen där livligt trafikerade färjepass lagligt kan ändras till vajerfärjepass, vilket betyder lägre kompetenskrav hos färjeföraren. 

– Kommunikationsutskottet skrev i sitt betänkande att en utredning av kompetenskraven är brådskande. Kommunikationsministeriet meddelade då att en utredning där även definitionerna av vajerfärja och frigående färja granskas ska göras i brådskande takt. Men inget har ännu hänt, konstaterar Bergqvist.

Bergqvist efterlyser nu snabba åtgärder. Redan år 2018 har Olycksutredningscentralen i samband med en utredning då en vajerfärja körde på grund i Velkua rekommenderat att kommunikationsministeriet borde bereda en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg. 

– Vi talar om stora färjor som kan frakta över 100 människor på en gång. Dessutom fraktas det stora mängder bränsle och andra potentiellt farliga ämnen över den smala men viktiga farleden in till Åbo. Det handlar om att upprätthålla en trygg landsväg. Nu är vi i en situation där personer utan någon som helst yrkeskompetens kan köra sådana färjor. Jag hoppas vi inte behöver gå så långt att en olycka inträffar innan man inser allvaret. Utredningen behövs nu, avslutar Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15