Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

19.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

antalet brott som begås i Finland har minskat i över trettio år och vårt samhälle har som helhet blivit avsevärt tryggare. Även brottsligheten bland våra unga har minskat. Däremot har mängden våldsbrott som begås av minderåriga och under 15-åringar ökat under de senaste åren. Det här är något som vi alla här i salen är oroliga över och vill åtgärda. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det förebyggande arbetet är A och O, särskilt när det gäller barn. Gängkriminalitet ska vi förhålla oss mycket allvarligt till – precis som till all form av allvarlig brottslighet. Den är fortfarande en liten andel av den brottslighet som begås i Finland, och vi ska inte låta den andelen växa, utan ta ett aktivt grepp om problemet. Det är klart att det vid sidan om förebyggande åtgärder även behövs andra ingrepp, för vi vet att det förebyggande arbetet inte ensam är tillräckligt. Därför måste vi ha beredskap att utvärdera till vilken del det finns behov att uppdatera vår lagstiftning.

 

Ärade talman,

brottslighet bekämpas genom flera olika åtgärder, inte endast genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder, som interpellationen särskilt efterlyser. Regeringen har gjort viktiga satsningar för barnfamiljer och barn och unga. Exempelvis har vi infört en Finlandsmodell för hobbyverksamhet för att säkra att alla barn har möjlighet till en eftermiddagsverksamhet i en trygg miljö. Ytterligare har det införts reparativa åtgärder så som personaldimensionering till barnskyddet och en totalreform av barnskyddslagen har inletts och ankarverksamheten har utvidgats. För att effektivera integrationen har regeringen i höst även gett ett lagförslag om en helhetsrevidering om integrationslagen. Som bäst utreder Justitieministeriet straffen för olovligt innehav av skjutvapen och sprängämnen. Även inrikesministeriet deltar i arbetet. Vi vill dessutom påpeka att regeringen har ökat mängden poliser från förra perioden, och satsat permanent 80 miljoner euro mera i rättsvården än den förra regeringen. För att trygga förtroendet för vårt rättsväsende behöver vi säkerställa både polisens och rättsvårdens resurser långsiktigt.

Ärade talman, oppositionen riktar ett pekande finger mot invandring, och ordet invandring förekommer i interpellationen hela 21 gånger. Med Sannfinländarna som initiativtagare till interpellationen är detta inget överraskande. Forskningen visar att faktorer som bidrar till brottsligt beteende har att göra med utsatthet och olika former av marginalisering, men ordet marginalisering förekommer i interpellationen endast en gång. Det är med en viss besvikelse vi ser att Samlingspartiet allt djupare gått med i den främlingsfientliga retoriken.

 

Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att man måste fortsätta arbetet för att ingen i vårt land ska lämnas utanför vårt samhälle. Vi ser att satsningar på familjer, barn, unga och skola är centrala för att skapa trygghet. Då föräldrarna mår bra mår även barnen bra. Därför måste det finnas tillräcklig basservice, lågtröskeltjänster, tillgång till mentalvårdstjänster och ett starkt multiprofessionellt myndighetssamarbete så att människor får hjälp vid behov och inte lämnas ensamma. En välfungerande integrationsstig är även av central betydelse. Det bästa sättet att integreras är ett jobb eller en utbildning där man kan känna gemenskap och på ett naturligt sätt lära sig språket. Vi vill att alla nyanlända ska ges möjlighet till jobb eller utbildning, så fort som möjligt. Vi ser dessutom att god stadsplanering spelar en roll i arbetet emot segregering. Målmedveten bostadspolitik i Finland har förebyggt segregation och förhindrat uppkomsten av områden där problem samlas. På den vägen ska vi fortsätta.

 

Ärade talman,

vi ska hålla ett vaksamt öga på den kriminalpolitiska diskussionen i våra nordiska grannländer. Hittills har vi i Finland gjort flera saker bra, och arbetet mot brottslighet måste fortsätta med målmedvetna åtgärder. Vi har alla förutsättningar att lyckas.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00