Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

19.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

antalet brott som begås i Finland har minskat i över trettio år och vårt samhälle har som helhet blivit avsevärt tryggare. Även brottsligheten bland våra unga har minskat. Däremot har mängden våldsbrott som begås av minderåriga och under 15-åringar ökat under de senaste åren. Det här är något som vi alla här i salen är oroliga över och vill åtgärda. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det förebyggande arbetet är A och O, särskilt när det gäller barn. Gängkriminalitet ska vi förhålla oss mycket allvarligt till – precis som till all form av allvarlig brottslighet. Den är fortfarande en liten andel av den brottslighet som begås i Finland, och vi ska inte låta den andelen växa, utan ta ett aktivt grepp om problemet. Det är klart att det vid sidan om förebyggande åtgärder även behövs andra ingrepp, för vi vet att det förebyggande arbetet inte ensam är tillräckligt. Därför måste vi ha beredskap att utvärdera till vilken del det finns behov att uppdatera vår lagstiftning.

 

Ärade talman,

brottslighet bekämpas genom flera olika åtgärder, inte endast genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder, som interpellationen särskilt efterlyser. Regeringen har gjort viktiga satsningar för barnfamiljer och barn och unga. Exempelvis har vi infört en Finlandsmodell för hobbyverksamhet för att säkra att alla barn har möjlighet till en eftermiddagsverksamhet i en trygg miljö. Ytterligare har det införts reparativa åtgärder så som personaldimensionering till barnskyddet och en totalreform av barnskyddslagen har inletts och ankarverksamheten har utvidgats. För att effektivera integrationen har regeringen i höst även gett ett lagförslag om en helhetsrevidering om integrationslagen. Som bäst utreder Justitieministeriet straffen för olovligt innehav av skjutvapen och sprängämnen. Även inrikesministeriet deltar i arbetet. Vi vill dessutom påpeka att regeringen har ökat mängden poliser från förra perioden, och satsat permanent 80 miljoner euro mera i rättsvården än den förra regeringen. För att trygga förtroendet för vårt rättsväsende behöver vi säkerställa både polisens och rättsvårdens resurser långsiktigt.

Ärade talman, oppositionen riktar ett pekande finger mot invandring, och ordet invandring förekommer i interpellationen hela 21 gånger. Med Sannfinländarna som initiativtagare till interpellationen är detta inget överraskande. Forskningen visar att faktorer som bidrar till brottsligt beteende har att göra med utsatthet och olika former av marginalisering, men ordet marginalisering förekommer i interpellationen endast en gång. Det är med en viss besvikelse vi ser att Samlingspartiet allt djupare gått med i den främlingsfientliga retoriken.

 

Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att man måste fortsätta arbetet för att ingen i vårt land ska lämnas utanför vårt samhälle. Vi ser att satsningar på familjer, barn, unga och skola är centrala för att skapa trygghet. Då föräldrarna mår bra mår även barnen bra. Därför måste det finnas tillräcklig basservice, lågtröskeltjänster, tillgång till mentalvårdstjänster och ett starkt multiprofessionellt myndighetssamarbete så att människor får hjälp vid behov och inte lämnas ensamma. En välfungerande integrationsstig är även av central betydelse. Det bästa sättet att integreras är ett jobb eller en utbildning där man kan känna gemenskap och på ett naturligt sätt lära sig språket. Vi vill att alla nyanlända ska ges möjlighet till jobb eller utbildning, så fort som möjligt. Vi ser dessutom att god stadsplanering spelar en roll i arbetet emot segregering. Målmedveten bostadspolitik i Finland har förebyggt segregation och förhindrat uppkomsten av områden där problem samlas. På den vägen ska vi fortsätta.

 

Ärade talman,

vi ska hålla ett vaksamt öga på den kriminalpolitiska diskussionen i våra nordiska grannländer. Hittills har vi i Finland gjort flera saker bra, och arbetet mot brottslighet måste fortsätta med målmedvetna åtgärder. Vi har alla förutsättningar att lyckas.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15