Senast nu krävs det krafttag för att trygga resurserna inom social- och hälsovården!

14.12.2022 kl. 13:50
Riksdagen har idag påbörjat responsdebatten om budgeten för nästa år, som långt präglas av finansieringen av social- och hälsovårdsreformen

Riksdagsledamot och ersättare i finansutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och tog i sitt inlägg upp flera aktuella ämnen såsom den ökande statsskulden, energikrisen och jordbrukets svåra situation, men naturligtvis också den viktiga vården. Rehn-Kivi, som också är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, var nöjd över tilläggsanslagen för att trygga finansieringen till välfärdsområdena, men efterlyste samtidigt uppföljning av finansieringen för ett garantera nivån på vården i vårt land. 


- Covid-19-pandemin har ytterligare ökat på den stora vårdskulden och den måste vi jobba bort. Först efter det kan vi börja lägga fokus på preventiva åtgärder, vilket är ett måste för att vi ska kunna förhindra att kostnaderna skenar i väg. Om vi sätter in resurser där de är mest effektiva kan vi minska på trycket på den tyngsta och dyraste vården som de äldres dygnetruntservice och specialsjukvården. Vi behöver kraftigare hälsoekonomiska satsningar på lång sikt, säger Rehn-Kivi.  

Rehn-Kivi lyfte också upp tillgången till arbetskraft, vilket det råder en skriande brist på inom särskilt vårdsektorn, men också inom flera andra branscher. I sitt anförande under responsdebatten om budgeten betonade hon att företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu. 

- Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid. Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att arbeta här. För att vi ska kunna locka fler arbetstagare till Finland krävs det att vi har ett välkomnande system och att vår byråkrati inte sätter käppar i hjulen, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15