Senast nu krävs det krafttag för att trygga resurserna inom social- och hälsovården!

14.12.2022 kl. 13:50
Riksdagen har idag påbörjat responsdebatten om budgeten för nästa år, som långt präglas av finansieringen av social- och hälsovårdsreformen

Riksdagsledamot och ersättare i finansutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och tog i sitt inlägg upp flera aktuella ämnen såsom den ökande statsskulden, energikrisen och jordbrukets svåra situation, men naturligtvis också den viktiga vården. Rehn-Kivi, som också är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, var nöjd över tilläggsanslagen för att trygga finansieringen till välfärdsområdena, men efterlyste samtidigt uppföljning av finansieringen för ett garantera nivån på vården i vårt land. 


- Covid-19-pandemin har ytterligare ökat på den stora vårdskulden och den måste vi jobba bort. Först efter det kan vi börja lägga fokus på preventiva åtgärder, vilket är ett måste för att vi ska kunna förhindra att kostnaderna skenar i väg. Om vi sätter in resurser där de är mest effektiva kan vi minska på trycket på den tyngsta och dyraste vården som de äldres dygnetruntservice och specialsjukvården. Vi behöver kraftigare hälsoekonomiska satsningar på lång sikt, säger Rehn-Kivi.  

Rehn-Kivi lyfte också upp tillgången till arbetskraft, vilket det råder en skriande brist på inom särskilt vårdsektorn, men också inom flera andra branscher. I sitt anförande under responsdebatten om budgeten betonade hon att företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu. 

- Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid. Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att arbeta här. För att vi ska kunna locka fler arbetstagare till Finland krävs det att vi har ett välkomnande system och att vår byråkrati inte sätter käppar i hjulen, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00