Responsdebatt för budgeten 2023

14.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Att göra upp en budget är en lång och krävande uppgift. Sällan har det varit så tydligt som under denna regeringsperiod. På våren slås det alltid fast hur budgetramen för de kommande åren borde se ut. På hösten kan verkligheten se väldigt annorlunda ut. Även i år har processen varit utmanande, eftersom det finns skriande behov på många fronter, samtidigt som världsläget tvingar oss att göra historiska satsningar. Nu är vi på slutrakan. 

 

Ärade talman,

budgeten för nästa år präglas av social- och hälsovårdsreformen. Finansieringen av välfärdsområden är i fortsättningen en viktig del av statsbudgeten i och med att ansvaret för vår social- och hälsovård vid nyår övergår till välfärdsområdena, som är helt beroende av statlig finansiering. Vi i SFP har aktivt krävt att finansieringen för välfärdsområdena görs mera hållbar och det arbetet bär nu frukt när riksdagen godkänner en uppdatering av finanseringslagen. Men arbetet är inte färdigt än. Finansieringen av välfärdsområdena kräver regelbunden uppföljning. Vi har en stor vårdskuld som måste jobbas bort. Först efter det kan vi rikta fokus på det som är verkligt viktigt - på preventiva åtgärder. Om vi inte satsar på effektiv förebyggande vård kommer vi aldrig att ha råd att bekosta äldreomsorgen och den ekonomiskt betungande dygnetruntservicen eller den dyra specialsjukvården – något som vi alla anser vara nödvändigt.

 

Ärade talman,

Det har varit bra att veta att oppositionen och regeringens linje gällande finanspolitiken är väldigt långt lika. Det är viktigt med tanke på de kommande utmaningarna. De kommande åren kommer nämligen att präglas av hårda diskussioner för att kunna åstadkomma balans i Finlands ekonomi. Ekvationen är inte lätt. Det behövs satsningar på många plan och som sträcker sig över flera regeringsperioder. Vi måste också våga satsa på sådant som inte nödvändigtvis bär frukt idag eller imorgon, men som kommer att ha avgörande betydelse i framtiden. Det handlar till exempel om att skapa incentiv för företag att investera och att satsa på forskning och utveckling. Det betyder också att vi måste våga satsa mera på förebyggande åtgärder och göra långsiktiga satsningar. Utbildningen är vår starkaste konkurrensfördel, den ska vi värna om. Rösterna från företagen är också klar, att vi inte ska pruta på våra klimatkrav. För företagen är förutsägbarhet bland de viktigaste elementen och det har varje ny regering ansvar för.

Vi måste också ha förutsättningar och ekonomiskt rörelseutrymme för att kunna stöda vårt samhälle där var det behövs. Under det gånga året har vi i snabb takt kunnat fatta beslut om satsningar bland annat på vårt försvar. Vi har kunnat samarbeta över parti- och ideologigränser i situationer där det har varit viktigt att vi är ett enat folk. Rysslands krigsföring mot Ukraina fortsätter och därför måste också vårt stöd fortsätta, både direkt, via EU och snart via NATO.

Kriget har många följder och krisen inom jordbruket är en av dem. Det är nödvändigt att vi tryggar den finska matproduktionen nu när situationen är ytterst svår. Enligt SFP behövs det ett stödpaket för jordbruket så snabbt som möjligt.

Vi måste också fortsätta arbetet för att hitta olika lösningar för att tackla de stora utmaningarna med priset på el. Regeringen har under hösten kommit med både ett temporärt skatteavdrag på elkostnader och ett temporärt elstöd för dem som inte kan få skatteavdrag. Med dessa stöd kan flera hushåll få hjälp med de höjda elpriserna men utmaningarna fortsätter. Därför behövs det nu samarbete för att hitta de bästa lösningarna.

 

Ärade talman,

Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att jobba här. Ingen som vill arbeta i Finland ska behöva vara orolig för att byråkratin sätter käppar i hjulet. Företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu. Det ska inte vara så att vi har folk som arbetar i Finland och sedan blir utvisade. I nyheterna har vi fått höra om att verkligheten ännu idag är någon helt annat. Det kan vi i SFP inte godkänna. Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid.

 

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15