Samarbete utan gränser i Norden

08.12.2022 kl. 10:15
Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Att avlägsna och förebygga gränshinder är centralt för att nå integrationsmålet.

Riksdagen debatterar idag (8.12) statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder. Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. För att vi ska kunna lösa befintliga gränshinder och förebygga uppkomsten av nya, är det viktigt att öka kunskapen om gränshinderarbetet. Redogörelsen svarar på det här behovet.

I redogörelsen ligger fokus på gränshinderarbetet som gjorts under den här regeringsperioden, och exempel på lösta, avskrivna och ännu olösta gränshinder som man som bäst arbetar med ingår. Det är viktigt att lyfta fram de olösta gränshindren, så att vi kan intensifiera arbetet med att lösa dem. 

Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden. Vi var föregångare då och vi ska fortsätta vara föregångare. Arbetet med att avlägsna och förebygga gränshinder gynnar alla och underlättar den nordiska vardagen, oberoende om det gäller att studera, arbeta, driva företag eller bo i ett annat nordiskt land.

Gränshinderarbetet kan kanske ibland te sig tekniskt, men det är nyckeln till de – bokstavligen – gränslösa möjligheterna inom det nordiska samarbetet. I bästa fall skapar det en enorm konkurrensfördel för hela Norden, inte minst i våra gränsregioner.

I det här sammanhanget vill jag speciellt lyfta upp arbetet för att främja gränslösa digitala verktyg. Digitaliseringen underlättar vardagen, men kan ironiskt nog skapa nya gränshinder. Tillgången till digitala tjänster är en grundförutsättning i dagens Norden och de här tjänsterna måste fungera gränslöst för att den fria rörligheten ska bli verklighet och för att vi ska kunna nå målet om att vara världens mest integrerade region. Svårigheter med att sköta myndighetsärenden digitalt på tvärs i Norden är tyvärr ett problem som många nordbor stöter på. Därför är det oerhört viktigt att vi sätter extra fokus på det här.

För Finlands del är lagförslaget om digital identitet som avgavs i höst en del av lösningen. Avsikten är att vi under 2023 kan notifiera det nya nationella identifieringsverktyget som eIDAS-identifieringsverktyg, och målet är att Finlands digitala identitet ska kunna användas i andra länder 2024. eIDAS är ett EU-projekt vars syfte är att medborgare ska kunna identifiera sig i tjänster i andra EU-länder med det egna landets identifieringsverktyg. Det nordiska samarbetet gällande e-identifiering sker inom ramen för eIDAS.

Det nordiska systemet för att lösa gränshinder är unikt och väcker intresse även på andra håll i världen. Vi arbetar varje dag för att främja den fria rörligheten över gränserna. Det nordiska samarbetet åtnjuter ett starkt stöd bland medborgarna, och genom den fria rörligheten stärks samhörigheten i norden på ett konkret sätt.

Erfarenheterna från coronapandemin visade hur viktigt det är att vi har en tät dialog när nationella beslut kan påverka den fria rörligheten, speciellt i gränsregionerna. Det här har vi nordiska samarbetsministrar tagit fasta på. I ett gemensamt uttalande tidigare i år betonar vi vikten av att värna om det nordiska perspektivet i alla beslut och vår roll i det arbetet.

Kriser av olika slag understryker behovet av samarbete med våra närmaste vänner, och det nordiska samarbetet har under det gångna året igen visat sin betydelse och styrka. Tillsammans är vi starkare och åstadkommer mer. Det finns en stark politisk vilja att vidareutveckla det nordiska samarbetet. Det faktum att alla nordiska länder snart kommer att vara medlemmar i Nato skapar möjligheter att utveckla även övrigt nordiskt samarbete. Nordens tid är nu.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00