Statsrådets redogörelse om rättsvården

01.12.2022 kl. 18:00
Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Rättsvården är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle och vår rättsstat. Under justitieminister Anna-Maja Henrikssons ledning ger regeringen nu en historisk redogörelse om rättsvården. Vi är nöjda att regeringen haft resurser att avge en redogörelse om rättsvården trots denna tid av akuta omvärldskriser. Hela rättvårdskedjan måste granskas för att kunna prioritera åtgärder till de utmaningar som måste lösas. Med denna redogörelse i handen har de kommande regeringarna bra arbetsverktyg.

 

Ärade talman,

Vi i SFP:s riksdagsgrupp är nöjds över att vi under denna regeringsperiod inte bara har skyddat utan målmedvetet satsat på rättsvården trots det att tiderna har varit ytterst utmanande bland annat på grund av coronan, som förlängde på köerna i domstolarna. Efter flera år av osthyvelaktiga nedskärningar i rättsvården har den här regeringen ökat den bestående finansieringen med mer än 80 miljoner euro. Med dessa pengar har man kunnat anställa domare och personal, underlätta trycket på de anställda och förkortat köerna.

Satsningarna får inte sluta här. Enligt redogörelsen måste den årliga bestående finansieringen för rättsvården öka med ytterligare cirka 90 miljoner euro för att vi ska vara på en någorlunda hållbar grund. Vi alla vet utmaningarna med den offentliga ekonomin. De kommande regeringarnas uppgift kommer inte att vara enkel. Vi i SFP anser det som centralt att vi fortsätter satsa på rättsvården, eftersom det är direkt en satsning på att stärka demokratin och rättsstaten. Det ansvaret bör även kommande regeringar bära.

 

Ärade talman,

I redogörelsen finns 31 åtgärdsförslag för att stöda rättsvården. Nu finns det konkreta förslag för att trygga resurserna, effektivera processerna och förbättra tillgången till juridiska tjänster. Många utmaningar är akuta, till exempel det av Justitiekanslern påtalade bristerna i utredningar av sexualbrott. Och därför är det nödvändigt att varje led i rättsvårdskedjan fungerar klanderfritt. Var och en i vårt samhälle ska kunna förlita sig på rättvisan i alla situationer.

I redogörelsen lyfts upp också de långa behandlingstiderna som ett problem. Situationen har pågått länge och har även påtalats här i riksdagen. I redogörelsen finns nu målsättningar för genomsnittliga behandlingstider. Målsättningen är ett steg i rätt riktning, men för att uppnå dem är det nödvändigt att den bestående finansieringen höjs under de kommande regeringsperioderna.

 

Ärade talman,

Till sist vill jag lyfta upp principen om maktens fördelning. Det arbetet kommer att vara viktig för att i fortsättningen trygga det oberoende domstolsväsendets ställning i alla situationer. Omvärlden och politiska omvälvningar till och med i västerländska demokratier, även i Europa, har visat oss att vi inte kan låta rättsstatens grundläggande strukturer tryggas enbart av de politiska makthavarnas goda vilja. Vi i SFP vill att det utvärderas hur den oberoende ställningen för domstolar och andra aktörer kan stärkas, såsom det föreslås i redogörelsen. Eventuellt kommer det att behövas en ändring av grundlagen. Förstärkandet av oberoende domstolar är ytterst viktigt för att trygga demokratin i vårt land.

 

Ärade talman,

Medborgarnas tillit till rättsvården är en viktig måttstock för hur vår rättsstat fungerar. Människor ska kunna lita på att de får sina ärenden behandlade av en opartisk domstol, inom rimliga tidsramar och att de behandlas jämlikt och rättvist. Ifall myndighetsservice eller processerna inte fungerar och man upplever att man inte hörs, då försvagas också finländarnas traditionellt starka tilltro till systemet. Tilliten mäts av hur olika befolkningsgrupper, med olika bakgrunds och livssituationer, upplever förtroende till samhällets institutioner. Finland är ett tryggt land där det finns tillit till våra myndigheter. Det är grunden till vårt välbefinnande och det ska vi värna om även i framtiden.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00