Statsrådets redogörelse om rättsvården

01.12.2022 kl. 18:00
Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Rättsvården är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle och vår rättsstat. Under justitieminister Anna-Maja Henrikssons ledning ger regeringen nu en historisk redogörelse om rättsvården. Vi är nöjda att regeringen haft resurser att avge en redogörelse om rättsvården trots denna tid av akuta omvärldskriser. Hela rättvårdskedjan måste granskas för att kunna prioritera åtgärder till de utmaningar som måste lösas. Med denna redogörelse i handen har de kommande regeringarna bra arbetsverktyg.

 

Ärade talman,

Vi i SFP:s riksdagsgrupp är nöjds över att vi under denna regeringsperiod inte bara har skyddat utan målmedvetet satsat på rättsvården trots det att tiderna har varit ytterst utmanande bland annat på grund av coronan, som förlängde på köerna i domstolarna. Efter flera år av osthyvelaktiga nedskärningar i rättsvården har den här regeringen ökat den bestående finansieringen med mer än 80 miljoner euro. Med dessa pengar har man kunnat anställa domare och personal, underlätta trycket på de anställda och förkortat köerna.

Satsningarna får inte sluta här. Enligt redogörelsen måste den årliga bestående finansieringen för rättsvården öka med ytterligare cirka 90 miljoner euro för att vi ska vara på en någorlunda hållbar grund. Vi alla vet utmaningarna med den offentliga ekonomin. De kommande regeringarnas uppgift kommer inte att vara enkel. Vi i SFP anser det som centralt att vi fortsätter satsa på rättsvården, eftersom det är direkt en satsning på att stärka demokratin och rättsstaten. Det ansvaret bör även kommande regeringar bära.

 

Ärade talman,

I redogörelsen finns 31 åtgärdsförslag för att stöda rättsvården. Nu finns det konkreta förslag för att trygga resurserna, effektivera processerna och förbättra tillgången till juridiska tjänster. Många utmaningar är akuta, till exempel det av Justitiekanslern påtalade bristerna i utredningar av sexualbrott. Och därför är det nödvändigt att varje led i rättsvårdskedjan fungerar klanderfritt. Var och en i vårt samhälle ska kunna förlita sig på rättvisan i alla situationer.

I redogörelsen lyfts upp också de långa behandlingstiderna som ett problem. Situationen har pågått länge och har även påtalats här i riksdagen. I redogörelsen finns nu målsättningar för genomsnittliga behandlingstider. Målsättningen är ett steg i rätt riktning, men för att uppnå dem är det nödvändigt att den bestående finansieringen höjs under de kommande regeringsperioderna.

 

Ärade talman,

Till sist vill jag lyfta upp principen om maktens fördelning. Det arbetet kommer att vara viktig för att i fortsättningen trygga det oberoende domstolsväsendets ställning i alla situationer. Omvärlden och politiska omvälvningar till och med i västerländska demokratier, även i Europa, har visat oss att vi inte kan låta rättsstatens grundläggande strukturer tryggas enbart av de politiska makthavarnas goda vilja. Vi i SFP vill att det utvärderas hur den oberoende ställningen för domstolar och andra aktörer kan stärkas, såsom det föreslås i redogörelsen. Eventuellt kommer det att behövas en ändring av grundlagen. Förstärkandet av oberoende domstolar är ytterst viktigt för att trygga demokratin i vårt land.

 

Ärade talman,

Medborgarnas tillit till rättsvården är en viktig måttstock för hur vår rättsstat fungerar. Människor ska kunna lita på att de får sina ärenden behandlade av en opartisk domstol, inom rimliga tidsramar och att de behandlas jämlikt och rättvist. Ifall myndighetsservice eller processerna inte fungerar och man upplever att man inte hörs, då försvagas också finländarnas traditionellt starka tilltro till systemet. Tilliten mäts av hur olika befolkningsgrupper, med olika bakgrunds och livssituationer, upplever förtroende till samhällets institutioner. Finland är ett tryggt land där det finns tillit till våra myndigheter. Det är grunden till vårt välbefinnande och det ska vi värna om även i framtiden.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15