De sänkta klientavgifterna inom småbarnspedagogiken är ett steg i rätt riktning! 

30.11.2022 kl. 16:23
På onsdagen godkände riksdagen regeringens förslag till en permanent sänkning av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken.

Genom denna reform förväntas antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken öka med cirka 3000. Då allt fler barn kan gå på dagis förväntas även sysselsättningen förbättras då föräldrarnas möjligheter att delta i arbetslivet främjas. Veronica Rehn-Kivi (SFP), medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, är mycket nöjd med riksdagens beslut. 


- Det är bra att alla hinder som försvårar barnets möjligheter att få delta i småbarnsfostran undanröjs. Den reform som nu godkändes är ett steg i rätt riktning, men det bästa skulle vara att småbarnsfostran liksom grundskolan i sin helhet var avgiftsfri för barnen och familjerna. På det sättet kunde vi ännu bättre än idag trygga barnens rätt till lek och behov att få utveckla sina sociala färdigheter jämlikt med andra barn i samma ålder. Förutom denna sociala dimension är föräldrarnas möjligheter att delta i arbetslivet dessutom helt beroende av att barnen har en trygg plats att vistas på då föräldrarna jobbar. Då en större andel barn ges småbarnspedagogik kan även en större andel föräldrar jobba. Det här är en win-win-situation för individen och för samhället ur såväl en social som ekonomisk synvinkel, säger Rehn-Kivi.

Att en permanent sänkning av klientavgifterna i småbarnspedagogiken sker just nu anses särskilt välkommet med tanke på inflationen, de höga energipriserna och barnfamiljernas pressade situation. Eftersom låginkomsttagare redan idag omfattas av avgiftsfrihet förväntas sänkningen främst understödja medelklassfamiljer.

- Jag är glad att vi också genom den här åtgärden sträcker ut en hand till en betydande del av barnfamiljerna, tillägger Rehn-Kivi. 

Riksdagen godkände tidigare i höst även en tillfällig fördubbling av barnbidraget för decembermånad.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00