Pappornas möjligheter att vara närvarande i sina barns vardag behöver stärkas

12.11.2022 kl. 12:24
På söndag firar vi farsdag. I samband med dagen påminner ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist om vikten av att pappor har möjlighet att vara närvarande i sina barns vardag, alla dagar om året. Det är viktigt både för barnen och för papporna. 

- Ansvaret för att ta hand om barn behöver bli mer jämställt. Arbetsgivarna och hela samhället måste se till att det är möjligt och naturligt både för mammor och för pappor att kombinera familjeliv och arbete. Det ger också möjligheter för barnen att skapa starkare förhållanden till sina pappor. Utgångspunkten ska alltid vara barnens rätt till sina föräldrar. Också pappornas möjlighet att fungera som stöd i barnets liv är viktigt, säger Thomas Blomqvist.

Den nya familjeledighetsreformen trädde i kraft i augusti. Reformen innehåller många förändringar som förhoppningsvis leder till att föräldrarna i framtiden delar familjeledigheterna mer jämnt än tidigare. Det har visat sig att de för papporna öronmärkta ledigheterna är i nyckelroll för att uppnå en mer jämn användning av familjeledigheterna och därmed ett mera jämställt föräldraskap.

- Reformen är betydelsefull och ett viktigt steg mot en mera jämn och också jämställd fördelning av familjeledigheterna. Vi behöver ändå noggrant följa upp hur reformen påverkar pappornas användning av familjeledigheterna och vilka åtgärder som eventuellt ännu behövs för att ytterligare förbättra läget, säger Blomqvist.

- Rådgivningen, småbarnspedagogiken och skolorna behöver också få verktyg för att bättre kunna möta och stöda pappor. Det behövs utbildning speciellt för att avveckla de stereotypier som gäller män. Rådgivningen har en viktig roll till exempel då det gäller att stöda de pappor som ska få sitt första barn, säger Blomqvist.

- Det viktigaste jobbet för mig som förälder är att ha tid för mina barn och jag tror många tänker som jag. I flera jämförelser är Finland det bästa landet att vara mamma i. Målsättningen ska givetvis vara att vi också är det bästa landet för papporna, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15