De papperslösas rätt till vård är både humant och ekonomiskt förnuftigt!

17.11.2022 kl. 15:37
På sitt möte på onsdagen fick riksdagens social- och hälsovårdsutskott färdigt sitt betänkande om regeringens proposition om en utvidgad skyldighet för den offentliga sjukvården att ge papperslösa personer hälso- och sjukvårdstjänster.

I dagens läge har papperslösa personer rätt till endast brådskande vård, men enligt regeringens förslag kommer de i framtiden att ha rätt till sådan icke-brådskande offentlig hälso- och sjukvård som har bedömts som nödvändig för dem. För minderåriga papperslösas del föreslås att de ska ha rätt till vård i samma omfattning som minderåriga med hemkommun i Finland. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, SFP, som är medlem i utskottet, gläds över att betänkandet efter många svängar och omröstningar under behandlingen äntligen är klart.

– Denna reform är synnerligen nödvändig ur ett rent humanitärt perspektiv och med tanke på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bland annat FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har flera gånger uttryckt sin oro över att papperslösa personer i Finland i regel inte har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster annat än i brådskande, livshotande situationer. Det är speciellt viktigt att papperslösa barn föreslås få lika omfattande vård som finländska barn och att gravida papperslösa kvinnor enligt propositionen även skulle erhålla rådgivningstjänster, säger Rehn-Kivi.

Oppositionen förhåller sig emellertid kritisk till lagförslaget och anser bland annat att den ökade rätten till vård för papperslösa riskerar bli för dyr. De facto skulle de nya bestämmelserna enligt lagförslaget beröra omkring 3000–6000 personer, vilket i kostnader betyder en mycket liten del av Finlands sjukvårdskostnader. Enligt sakkunniga som uttalat sig under utskottsbehandlingen kan den föreslagna utvidgningen av rätten till vård till och med vara förnuftig också ur ett rent ekonomiskt perspektiv. 

– Lagförslaget handlar om att erbjuda papperslösa vård i samband med bland annat graviditet och förlossning eller diabetes. För mig är det självklart att Finland som en ansvarskännande rättsstat och bunden av internationella förpliktelser, är skyldig att införa detta.  Jag har alltid betonat vikten av snabb tillgång till vård. Genom tidiga satsningar kan vi förebygga till exempel spridning av smittsamma sjukdomar, enklare åtgärda hälsoproblem och därmed förhindra behovet av dyr specialvård, vilket lätt kan bli fallet ifall papperslösa ges vård först då läget är brådskande. De ökade kostnader som ett större antal klienter medför kan på lång sikt helt neutraliseras, säger Rehn-Kivi.

Riksdagen behandlar social- och hälsovårdsutskottets betänkande inom kort. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellationsdebatten 30.9.2020

Gruppanförandet hölls av ledamot Anders Norrback
30.09.2020 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om EU:s återhämtningsfond

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
09.09.2020 kl. 14:53

Remissdebatt om den femte tilläggsbudget

Grupprepresentanterna gavs möjlighet till 2 minuters kommentar. Gruppordförande Anders Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens taltur.
08.09.2020 kl. 16:16

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00