I dagens läge har papperslösa personer rätt till endast brådskande vård, men enligt regeringens förslag kommer de i framtiden att ha rätt till sådan icke-brådskande offentlig hälso- och sjukvård som har bedömts som nödvändig för dem. För minderåriga papperslösas del föreslås att de ska ha rätt till vård i samma omfattning som minderåriga med hemkommun i Finland. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, SFP, som är medlem i utskottet, gläds över att betänkandet efter många svängar och omröstningar under behandlingen äntligen är klart.

– Denna reform är synnerligen nödvändig ur ett rent humanitärt perspektiv och med tanke på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bland annat FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har flera gånger uttryckt sin oro över att papperslösa personer i Finland i regel inte har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster annat än i brådskande, livshotande situationer. Det är speciellt viktigt att papperslösa barn föreslås få lika omfattande vård som finländska barn och att gravida papperslösa kvinnor enligt propositionen även skulle erhålla rådgivningstjänster, säger Rehn-Kivi.

Oppositionen förhåller sig emellertid kritisk till lagförslaget och anser bland annat att den ökade rätten till vård för papperslösa riskerar bli för dyr. De facto skulle de nya bestämmelserna enligt lagförslaget beröra omkring 3000–6000 personer, vilket i kostnader betyder en mycket liten del av Finlands sjukvårdskostnader. Enligt sakkunniga som uttalat sig under utskottsbehandlingen kan den föreslagna utvidgningen av rätten till vård till och med vara förnuftig också ur ett rent ekonomiskt perspektiv. 

– Lagförslaget handlar om att erbjuda papperslösa vård i samband med bland annat graviditet och förlossning eller diabetes. För mig är det självklart att Finland som en ansvarskännande rättsstat och bunden av internationella förpliktelser, är skyldig att införa detta.  Jag har alltid betonat vikten av snabb tillgång till vård. Genom tidiga satsningar kan vi förebygga till exempel spridning av smittsamma sjukdomar, enklare åtgärda hälsoproblem och därmed förhindra behovet av dyr specialvård, vilket lätt kan bli fallet ifall papperslösa ges vård först då läget är brådskande. De ökade kostnader som ett större antal klienter medför kan på lång sikt helt neutraliseras, säger Rehn-Kivi.

Riksdagen behandlar social- och hälsovårdsutskottets betänkande inom kort.