En ny sametingslag behövs för att trygga samernas rättigheter

17.11.2022 kl. 13:45
Regeringen har idag gett förslag om en ny sametingslag till riksdagen. Justitieminister, Svenska folkpartiets partiordförande Anna-Maja Henriksson är ansvarig minister för samefrågor och har lett arbetet för den nya sametingslagen under hela regeringsperioden.

Henriksson anser det viktigt att lagförslaget nu går vidare till riksdagen, trots att man inte nådde en samsyn inom regeringen, och Centern röstade emot förslaget.

-En ny sametingslag behövs för att trygga samernas rättigheter. Finland har fått upprepade anmärkningar över att samernas rättigheter kränks från olika FN-organ som övervakar internationella avtal om mänskliga rättigheter. Såhär kan det inte fortsätta. Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Det är hög tid för att förnya sametingslagen på ett sätt som sametinget själv kan omfatta, säger justitieminister Henriksson.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter konstaterar att urfolken har rätt att bestämma strukturen på sina egna institutioner och att välja deras medlemmar i enlighet med sina egna förfaranden. Henriksson betonar att reformen av sametingslagen är nödvändig för att trygga samernas rättigheter och den samiska kulturens livskraft.

-Det känns obegripligt hur lagstiftning som tillkommit för att skydda ett litet ursprungsfolks språk och kultur kan skapa så här stora konflikter. Jag och SFP har arbetat outtröttligt för samernas rättigheter hela regeringsperioden. Jag hoppas att majoriteten i riksdagen ser saken på samma sätt som oss – att mänskliga rättigheter inte bara hör hemma i festtal. Nu är det upp till bevis för alla riksdagspartier, säger Henriksson.

-Samerna representeras enligt lagen av sametinget. Det går inte att föra ett lagförslag till riksdagen som inte också har sametingets stöd. Även i sametinget fattas beslut i enlighet med demokratiska principer, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00