Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

16.11.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

den statliga fastighetsegendomen uppgår enligt beräkningar till 4,7 miljarder euro och den omfattar cirka 9 000 byggnader. Med andra ord är fastigheterna en betydande andel av den statliga egendomen och behöver förvaltas med detta i åtanke. Med hänsyn till de organisationsförändringar som de senaste åren skett inom Senatfastigheterna är det viktigt att riksdagen nu, i enlighet med sitt uttalande, har framställts en bedömning om verksamhetsmodellens lämplighet. Det är centralt att vi vet vad som fungerar och var vi behöver fortsätta leta efter lösningar. Speciellt viktigt är det med tanke på att Senatfastigheters uppgifter har enligt grundlagsutskottets bedömning dels drag av offentlig förvaltningsuppgift.

 

Ärade talman,

det finns flera fördelar med professionell fastighetsadministration och slutsatserna i redogörelsen visar att det har varit ändamålsenligt att koncentrera förvaltningen av statens fastighetsegendom till Senatkoncernen. Exempelvis kan Senatkoncernen få finansiering via Statskontoret på samma lånevillkor som staten. Det innebär att finansieringen i princip är mycket förmånlig när man jämför med andra finansieringskällor. Det är en betydande förmån som avsevärt minskar kostnaderna.

 

Ärade talman,

en mycket viktig ändring gällande hyressystemet som gjordes år 2016 var att man övergick från den tidigare marknadsbaserade modellen till en modell som baserar sig på självkostnadspris. Det innebär att Senatkoncernen inte gör vinst genom statens interna hyresverksamhet. I redogörelsen framgår det att största delen av dem som använder Senatkoncernens lokaler var nöjda med nuvarande hyressystemet, men att det fortfarande finns en del utmaningar i denna helhet så som exempelvis de stigande hyreskostnaderna. Svenska riksdagsgruppen vill att vi aktivt söker lösningar till utmaningen så att hyresnivån inte blir oskäligt hög och försvårar själva verksamhetsutövningen. Svenska riksdagsgruppen understryker att själva verksamheten ska alltid komma i första hand. Därför måste vi kunna garantera att kostnaderna inte stiger i höjden. I redogörelsen presenteras ändå potentiella lösningar till utmaningen så som att man på förhand bättre funderar ut kostnadseffektiva lösningar till användningen av lokalerna.

 

Ärade talman,

den ökade mängden distansarbete, som var en direkt följd av coronaepidemin och snabbt förändrade arbetssättet på flera branscher, är viktig att beakta då det förväntas bli en permanent del av arbetslivet. Samtidigt som distansarbetet medför mera flexibilitet till både arbetsgivare och arbetstagare, kommer det också att påverka lokalernas användningsgrad. Det är utan vidare viktigt att utrymmen används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, men här är det viktigt att vi inte drar allt för hastiga slutsatser utan avvaktar och ser hur användningsgraden utvecklas när samhället återgår mot det normala. Allt går inte att sköta distans och det är förstås viktigt att det alltid finns möjlighet för ansikte-mot-ansikte kontakt mellan medborgare och myndighet.

Svenska riksdagsgruppen lägger med andra ord höga krav på fastigheterna, vilket är befogat med tanke på hur dessa skall kunna användas. Alla fastigheter skall dessutom vara kvalitativa och friska. Satsning på friska fastigheter är en satsning på personalens välmående. Därmed behöver också underhållet regelbundet ses över.

 

Ärade talman,

myndigheter ska ha de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna uppfylla sina uppgifter. Det speglas direkt i deras servicenivå, vilket syns utåt till medborgarna. Då förutsättningarna för myndigheter att utöva sina lagstadgade myndighetsuppdrag är direkt kopplat till de lokaler som de tilldelas, är det utan vidare viktigt att vi fortsätter utveckla Senatfastigheternas verksamhet.  

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00