Redogörelsen om digitala kompassen

16.11.2022 kl. 16:31
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen om Finlands digitala kompass, har den digitala utvecklingen framskridit med stormsteg under det senaste årtiondet. Fördelarna med den digitala utvecklingen är många. Genom en väl genomförd digitalisering kan vi stort underlätta finländarnas vardag. Därför anser Svenska riksdagsgruppen och SFP att digitaliseringen av tjänster och samhället ska utgå från människornas behov. Planeringen ska utgå från människan - inte från administrativa strukturer. Med digitalkompassen som vägledare har vi dom rätta förutsättningarna att bli en föregångare inom digitaliseringen tills 2030.

 

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen så finns det såväl utmaningar som möjligheter för Finlands del när det kommer till digitaliseringen. Digitaliseringens vikt inom utbildningen är något vi lyfter fram inom Svenska riksdagsgruppen. För oss är det viktigt att utvecklingen av den digitala kompetensen sker på jämlika grunder då kunnandet bland medborgarna kan variera kraftigt. Vi har jämförelsevist ett högt digitalt kunnande i Europa, cirka 79 procent av finländarna i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter. Men oftast finns utmaningarna just utanför denna åldersgrupp. Vi i Svenska riksdagsgruppen vill därför lyfta upp vår oro över den digitala marginaliseringen. En ökad digitalisering sätter mera ansvar på användaren, därför bör utgångsläget vara att system som utvecklas är så lätt förståeliga att alla har möjligheten att lära sig behärska dem. Dessutom är det ytterst viktigt att utveckla tillgängligheten av digitala tjänster. Människor har olika förutsättningar, och därför bör det fortsättningsvis alltid finnas alternativ till digitala tjänster. En viktig aspekt då man bygger upp delaktigheten i det digitaliserade samhället är också att tjänster finns tillgängliga på båda nationalspråken och på andra språk, i enlighet med principerna i nationalspråksstrategin, något som också framkommer i statsrådets redogörelse.

 

Ärade talman,

digitaliseringen sätter också förväntningar på den offentliga ekonomin. Många redan nuvarande digitala tjänster skulle kräva mer resurser än vad som finns tillgängligt för tillfället. Därför är det viktigt att vi ser till att finansieringen är på plats för att säkra en lyckad utveckling av digitaliseringen. Med en ökad digitalisering ökar också kravet på cybersäkerheten, ett tema som är mycket aktuellt med tanke på Rysslands brutala krig i Ukraina. Förmågan att utveckla och skydda kritisk infrastruktur spelar en nyckelroll i digitaliseringsutvecklingen.

 

Ärade talman,

trots utmaningarna, så finns det också många möjligheter i den digitala utvecklingen. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en väl genomförd digitalisering stöder vår samhällsutveckling, förenklar processer och ökar jämlikheten mellan olika regioner. Det digitala skall inte någonsin ta bort det humana, speciellt inte på den offentliga sektorn. Digitala tjänster och distansarbete medför även bredare möjligheter att bosätta sig på längre distans från sin fysiska arbetsplats. För att alla människor jämlikt ska ha möjlighet till detta bör infrastrukturer för IT i hela landet tryggas. Digitaliseringen erbjuder också nya sätt med vilka vi kan effektivera den gröna övergången. Att utnyttja de teknologier för att främja den gröna övergången förutsätter kompetens, forskning samt lösningar för att minska den ökade energikonsumtionen som digitaliseringen innebär.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi i Finland har denna kompetens och därmed alla möjligheter att bli en föregångare inom digitalisering i Europa.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30