Redogörelsen om digitala kompassen

16.11.2022 kl. 16:31
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen om Finlands digitala kompass, har den digitala utvecklingen framskridit med stormsteg under det senaste årtiondet. Fördelarna med den digitala utvecklingen är många. Genom en väl genomförd digitalisering kan vi stort underlätta finländarnas vardag. Därför anser Svenska riksdagsgruppen och SFP att digitaliseringen av tjänster och samhället ska utgå från människornas behov. Planeringen ska utgå från människan - inte från administrativa strukturer. Med digitalkompassen som vägledare har vi dom rätta förutsättningarna att bli en föregångare inom digitaliseringen tills 2030.

 

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen så finns det såväl utmaningar som möjligheter för Finlands del när det kommer till digitaliseringen. Digitaliseringens vikt inom utbildningen är något vi lyfter fram inom Svenska riksdagsgruppen. För oss är det viktigt att utvecklingen av den digitala kompetensen sker på jämlika grunder då kunnandet bland medborgarna kan variera kraftigt. Vi har jämförelsevist ett högt digitalt kunnande i Europa, cirka 79 procent av finländarna i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter. Men oftast finns utmaningarna just utanför denna åldersgrupp. Vi i Svenska riksdagsgruppen vill därför lyfta upp vår oro över den digitala marginaliseringen. En ökad digitalisering sätter mera ansvar på användaren, därför bör utgångsläget vara att system som utvecklas är så lätt förståeliga att alla har möjligheten att lära sig behärska dem. Dessutom är det ytterst viktigt att utveckla tillgängligheten av digitala tjänster. Människor har olika förutsättningar, och därför bör det fortsättningsvis alltid finnas alternativ till digitala tjänster. En viktig aspekt då man bygger upp delaktigheten i det digitaliserade samhället är också att tjänster finns tillgängliga på båda nationalspråken och på andra språk, i enlighet med principerna i nationalspråksstrategin, något som också framkommer i statsrådets redogörelse.

 

Ärade talman,

digitaliseringen sätter också förväntningar på den offentliga ekonomin. Många redan nuvarande digitala tjänster skulle kräva mer resurser än vad som finns tillgängligt för tillfället. Därför är det viktigt att vi ser till att finansieringen är på plats för att säkra en lyckad utveckling av digitaliseringen. Med en ökad digitalisering ökar också kravet på cybersäkerheten, ett tema som är mycket aktuellt med tanke på Rysslands brutala krig i Ukraina. Förmågan att utveckla och skydda kritisk infrastruktur spelar en nyckelroll i digitaliseringsutvecklingen.

 

Ärade talman,

trots utmaningarna, så finns det också många möjligheter i den digitala utvecklingen. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en väl genomförd digitalisering stöder vår samhällsutveckling, förenklar processer och ökar jämlikheten mellan olika regioner. Det digitala skall inte någonsin ta bort det humana, speciellt inte på den offentliga sektorn. Digitala tjänster och distansarbete medför även bredare möjligheter att bosätta sig på längre distans från sin fysiska arbetsplats. För att alla människor jämlikt ska ha möjlighet till detta bör infrastrukturer för IT i hela landet tryggas. Digitaliseringen erbjuder också nya sätt med vilka vi kan effektivera den gröna övergången. Att utnyttja de teknologier för att främja den gröna övergången förutsätter kompetens, forskning samt lösningar för att minska den ökade energikonsumtionen som digitaliseringen innebär.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi i Finland har denna kompetens och därmed alla möjligheter att bli en föregångare inom digitalisering i Europa.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00