Dags att en gång för alla förnya den föråldrade sametingslagen

15.11.2022 kl. 10:31
Reformen av sametingslagen är aktuellare än på länge. Nu är det verkligen hög tid att förnya lagen.

Samerna är EU:s enda ursprungsfolk. Nu gäller det att trygga de samiska språkens och den samiska kulturens livskraft. Den nuvarande, redan föråldrade lagstiftningen ska inte längre tillåtas förhindra att samernas rättigheter som ursprungsfolk förverkligas. Detta vill vi nu ändra på.

Den nuvarande sametingslagen är från år 1995. Lagen är föråldrad i många avseende, vissa delar av den har konstaterats fungera dåligt och andra delar av den har gett upphov till omfattande konflikter. Exempelvis paragraferna som gäller val till sametinget är gammalmodiga och fungerar dåligt. Justitieministeriet har redan under tre valperioder berett förslag för att förnya och modernisera lagen.

Trots att det handlar om mänskliga rättigheter har samernas rättigheter blivit ett politiskt tvistefrö.

Denna situation har fortsatt från valperiod till valperiod, vilket har fördjupat motsättningarna mellan befolkningsgrupperna i det samiska området och undergrävt den samiska befolkningens förtroende för den finska staten och förutsättningarna för ett gott samarbete. Det har till exempel visat sig vara svårt att skapa tillit till statens vilja att agera uppriktigt i inrättandet av sannings- och försoningskommissionen, samtidigt som man inte lyckats med att förnya sametingslagen på ett sätt som skulle förverkliga samernas rättigheter.

En central orsak till behovet av att förnya lagen är utvecklingen inom folkrätten, som tydligt gått mot att stärka urfolkens självbestämmanderätt. År 2007 godkändes FN:s deklaration om urfolkens rättigheter, där också denna utveckling syns tydligt. Deklarationen är politisk till sin natur, och inte direkt juridiskt bindande, men den målar en bredare bild av  folkrättens utveckling i förhållande till urfolkens rättigheter.

Finland har upprepade gånger fått anmärkningar av olika organ inom FN som övervakar de internationella människorättsavtalen: först från FN:s människorättskommitté och nu också från den kommitté som övervakar förverkligandet av FN:s rasdiskrimineringskonvention. Dessa avgöranden hänför sig till sametingsvalen och till hur samernas politiska rättigheter förverkligas. Det enda sättet att få kränkandet av samernas rättigheter att upphöra är att förnya sametingslagen – framför allt det som gäller hur man antas i vallängden för sametinget.

Just hur man antas till vallängden har varit en central tvistefråga. Den nuvarande sametingslagen lämnar en del tolkningsutrymme, har lett till varierande rättspraxis och motsättningar i praktiken. FN:s deklaration om urfolkens rättigheter konstaterar att urfolken har rätt att bestämma strukturen på sina egna institutioner och att välja deras medlemmar i enlighet med sina egna förfaranden.

Det är därför hög tid att reformera sametingslagen så att den kan antas av det organ som den tillhör - sametinget. Enligt Finlands grundlag har samerna självstyre i fråga om språk och kultur i sitt hembygdsområde. Enligt lagen företräder sametinget samerna i frågor som hör till dess ansvarsområde. Alla tre samiska språkgrupper som finns representerade i Finland - nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska - är representerade i sametinget.

Det är svårt att förstå, hur lagstiftning som utformats för att skydda ett litet urfolks språk och kultur har väckt en sådan kontrovers, likaså att man trots upprepade försök inte har klarat av att reformera den.

Under denna valperiod utarbetade en kommitté under ledning av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen, där även företrädare för sametinget var med, ett tidsenligt förslag till en ny sametingslag. Genomförandet av denna reform är nu nödvändigt för att garantera samernas rättigheter och för att trygga den samiska kulturens livskraft. Jag hoppas på att riksdagens majoritet nu skulle ha beredskap att åstadkomma detta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00