Dags att en gång för alla förnya den föråldrade sametingslagen

15.11.2022 kl. 10:31
Reformen av sametingslagen är aktuellare än på länge. Nu är det verkligen hög tid att förnya lagen.

Samerna är EU:s enda ursprungsfolk. Nu gäller det att trygga de samiska språkens och den samiska kulturens livskraft. Den nuvarande, redan föråldrade lagstiftningen ska inte längre tillåtas förhindra att samernas rättigheter som ursprungsfolk förverkligas. Detta vill vi nu ändra på.

Den nuvarande sametingslagen är från år 1995. Lagen är föråldrad i många avseende, vissa delar av den har konstaterats fungera dåligt och andra delar av den har gett upphov till omfattande konflikter. Exempelvis paragraferna som gäller val till sametinget är gammalmodiga och fungerar dåligt. Justitieministeriet har redan under tre valperioder berett förslag för att förnya och modernisera lagen.

Trots att det handlar om mänskliga rättigheter har samernas rättigheter blivit ett politiskt tvistefrö.

Denna situation har fortsatt från valperiod till valperiod, vilket har fördjupat motsättningarna mellan befolkningsgrupperna i det samiska området och undergrävt den samiska befolkningens förtroende för den finska staten och förutsättningarna för ett gott samarbete. Det har till exempel visat sig vara svårt att skapa tillit till statens vilja att agera uppriktigt i inrättandet av sannings- och försoningskommissionen, samtidigt som man inte lyckats med att förnya sametingslagen på ett sätt som skulle förverkliga samernas rättigheter.

En central orsak till behovet av att förnya lagen är utvecklingen inom folkrätten, som tydligt gått mot att stärka urfolkens självbestämmanderätt. År 2007 godkändes FN:s deklaration om urfolkens rättigheter, där också denna utveckling syns tydligt. Deklarationen är politisk till sin natur, och inte direkt juridiskt bindande, men den målar en bredare bild av  folkrättens utveckling i förhållande till urfolkens rättigheter.

Finland har upprepade gånger fått anmärkningar av olika organ inom FN som övervakar de internationella människorättsavtalen: först från FN:s människorättskommitté och nu också från den kommitté som övervakar förverkligandet av FN:s rasdiskrimineringskonvention. Dessa avgöranden hänför sig till sametingsvalen och till hur samernas politiska rättigheter förverkligas. Det enda sättet att få kränkandet av samernas rättigheter att upphöra är att förnya sametingslagen – framför allt det som gäller hur man antas i vallängden för sametinget.

Just hur man antas till vallängden har varit en central tvistefråga. Den nuvarande sametingslagen lämnar en del tolkningsutrymme, har lett till varierande rättspraxis och motsättningar i praktiken. FN:s deklaration om urfolkens rättigheter konstaterar att urfolken har rätt att bestämma strukturen på sina egna institutioner och att välja deras medlemmar i enlighet med sina egna förfaranden.

Det är därför hög tid att reformera sametingslagen så att den kan antas av det organ som den tillhör - sametinget. Enligt Finlands grundlag har samerna självstyre i fråga om språk och kultur i sitt hembygdsområde. Enligt lagen företräder sametinget samerna i frågor som hör till dess ansvarsområde. Alla tre samiska språkgrupper som finns representerade i Finland - nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska - är representerade i sametinget.

Det är svårt att förstå, hur lagstiftning som utformats för att skydda ett litet urfolks språk och kultur har väckt en sådan kontrovers, likaså att man trots upprepade försök inte har klarat av att reformera den.

Under denna valperiod utarbetade en kommitté under ledning av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen, där även företrädare för sametinget var med, ett tidsenligt förslag till en ny sametingslag. Genomförandet av denna reform är nu nödvändigt för att garantera samernas rättigheter och för att trygga den samiska kulturens livskraft. Jag hoppas på att riksdagens majoritet nu skulle ha beredskap att åstadkomma detta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30