Viktigt påverka utformningen av restaureringsförordningen

09.11.2022 kl. 15:52
Riksdagen diskuterade i dag EU:s restaureringsförordning där det fastställs bindande mål för och skyldigheter i fråga om att förbättra tillståndet för naturen i en rad olika ekosystem. 

– Regeringens ståndpunkt är klar. Förslaget kan inte godkännas i sin nuvarande form, regeringen slagit fast sin ståndpunkt över linjerna för det fortsatta arbetet med den kommande EU-förordningen. Kostnaderna bör fås lägre, besluten bör basera sig på konsekvensanalyser samt fakta och den nationella rörelsefriheten måste vara större än i det förslag vi nu har framför oss. Jag är övertygad om att Finland tillsammans med andra likasinnade länder med all kraft kommer att påverka så att slutresultatet blir ett helt annat och mera realistiskt för Finland, men samtidigt bra för miljön och mångfalden. I annat fall kommer vi att motsätta oss och rösta emot, säger minister Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Mycket arbete har gjorts för miljön under de senaste decennierna och också i vår vardag beaktar vi numera miljöfrågorna på ett helt annat sätt då vi använder kemikalier hemma eller sorterar och återanvänder råvaror. Också inom jord- och skogsbruk beaktar åtgärderna i ännu högre grad än tidigare miljön och naturens mångfald. Arbetet för att främja den biologiska mångfalden är en central fråga för hela mänskligheten, säger Thomas Blomqvist.

– Det finns stora brister i kommissionens förslag gällande förståelsen för naturens dynamik. Miljön också på ett orört område förändras ständigt, en åker växer igen, stränder får ny växtlighet och diken täpps till. Det går inte att stoppa utvecklingen eller att flytta klockan tillbaka till ett visst referensår, i kommissionens förslag sjuttio år. Också om man kunde göra det, skulle inte utvecklingen stoppas i ett musealt tillstånd, utan förändringen skulle fortgå – bara då från en annan nivå, säger Thomas Blomqvist.

– Jag vågar påstå att så gott som alla jord- och skogsbrukare har en stark relation till naturen och förstår vikten av en ekologisk balans. I Finland har vi en tradition med frivilliga åtgärder till exempel genom skyddsprogrammen Helmi och Metso, genom en ökad förståelse att lämna död ved, stående träd och viltsnår eller genom olika vattenskyddsåtgärder i jord- och skogsbruk. Det är sådan hänsyn som ska göras och görs i det dagliga arbetet och som bär den bästa frukten med tanke på miljön och mångfalden, säger minister Blomqvist.

– Inte heller förslagen för städer och stadsliknande områden lämpar sig i ett land som Finland med en kraftig urbanisering och utvecklingscentra som växer speciellt i sina randområden. Det finns ungefär sextio sådana områden i Finland som ska bygga infrastruktur för ett ökat antal invånare, ekonomisk aktivitet och kommunikation samtidigt som de – enligt kommissionens förslag – ska öka sina skogs- och grönområden med fem procent fram till år 2050. En ekvation som helt enkelt är omöjlig, konstaterar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00