Viktigt påverka utformningen av restaureringsförordningen

09.11.2022 kl. 15:52
Riksdagen diskuterade i dag EU:s restaureringsförordning där det fastställs bindande mål för och skyldigheter i fråga om att förbättra tillståndet för naturen i en rad olika ekosystem. 

– Regeringens ståndpunkt är klar. Förslaget kan inte godkännas i sin nuvarande form, regeringen slagit fast sin ståndpunkt över linjerna för det fortsatta arbetet med den kommande EU-förordningen. Kostnaderna bör fås lägre, besluten bör basera sig på konsekvensanalyser samt fakta och den nationella rörelsefriheten måste vara större än i det förslag vi nu har framför oss. Jag är övertygad om att Finland tillsammans med andra likasinnade länder med all kraft kommer att påverka så att slutresultatet blir ett helt annat och mera realistiskt för Finland, men samtidigt bra för miljön och mångfalden. I annat fall kommer vi att motsätta oss och rösta emot, säger minister Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Mycket arbete har gjorts för miljön under de senaste decennierna och också i vår vardag beaktar vi numera miljöfrågorna på ett helt annat sätt då vi använder kemikalier hemma eller sorterar och återanvänder råvaror. Också inom jord- och skogsbruk beaktar åtgärderna i ännu högre grad än tidigare miljön och naturens mångfald. Arbetet för att främja den biologiska mångfalden är en central fråga för hela mänskligheten, säger Thomas Blomqvist.

– Det finns stora brister i kommissionens förslag gällande förståelsen för naturens dynamik. Miljön också på ett orört område förändras ständigt, en åker växer igen, stränder får ny växtlighet och diken täpps till. Det går inte att stoppa utvecklingen eller att flytta klockan tillbaka till ett visst referensår, i kommissionens förslag sjuttio år. Också om man kunde göra det, skulle inte utvecklingen stoppas i ett musealt tillstånd, utan förändringen skulle fortgå – bara då från en annan nivå, säger Thomas Blomqvist.

– Jag vågar påstå att så gott som alla jord- och skogsbrukare har en stark relation till naturen och förstår vikten av en ekologisk balans. I Finland har vi en tradition med frivilliga åtgärder till exempel genom skyddsprogrammen Helmi och Metso, genom en ökad förståelse att lämna död ved, stående träd och viltsnår eller genom olika vattenskyddsåtgärder i jord- och skogsbruk. Det är sådan hänsyn som ska göras och görs i det dagliga arbetet och som bär den bästa frukten med tanke på miljön och mångfalden, säger minister Blomqvist.

– Inte heller förslagen för städer och stadsliknande områden lämpar sig i ett land som Finland med en kraftig urbanisering och utvecklingscentra som växer speciellt i sina randområden. Det finns ungefär sextio sådana områden i Finland som ska bygga infrastruktur för ett ökat antal invånare, ekonomisk aktivitet och kommunikation samtidigt som de – enligt kommissionens förslag – ska öka sina skogs- och grönområden med fem procent fram till år 2050. En ekvation som helt enkelt är omöjlig, konstaterar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15