Pressmeddelande

Vi har en jättebra språklagstiftning men vi måste bli bättre på implementeringen

06.11.2022 kl. 08:03

Idag firar vi Svenska dagen, svenska språket och tvåspråkigheten i Finland.

Under hela veckan har det svenska språket och kulturen uppmärksammats runtom i landet då svenska veckan firats. Riksdagsledamot och folktingsordförande Sandra Bergqvist (SFP) betonar veckans betydelse för att främja förståelsen för det svenska språket och kulturen.

– Vi ska vara stolta över att vi har en av världens bästa språklagstiftning men vi behöver arbeta vidare på att bättre få den att fungera i vardagen. Det svenska språket ska få synas och höras även i vardagliga situationer. Det är så vi främjar en levande tvåspråkighet, säger Bergqvist.

Bergqvist betonar att aktivt lyfta landets nationalspråk också utåt ger en bild av hur det egna landet ser på diversitet.
– Populistiska utspel under hösten har visat på att alla inte ser det svenska som en del av vårt lands historia och kultur. Kunskap och förståelse för andra människor och kulturer är något vi däremot borde satsa mer på i en allt mer globaliserad värld. För att att andra också kan få en bild av hela vårt land och hela vår kultur krävs det också information på svenska. Det här öppnar även dörrarna för utökat samarbete med de övriga nordiska länderna, säger Bergqvist.

Finlands tvåspråkighet är en rikedom som Bergqvist tycker vi behöver bli bättre på att utnyttja på bästa möjliga sätt.
– Svenskan ska vara tillgänglig för dem som behöver det och ska tas med från första början i stora reformarbeten och myndighetskommunikation. Istället för att se svenskan som något extra som tas med i slutet av en process borde vi se på vilka möjligheter tvåspråkigheten ger oss. Exempel som fungerar på finskspråkigt håll fungerar inte alltid likadant på svenskspråkigt håll. Vi når bättre resultat om båda språken beaktas från första början, avslutar Bergqvist.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15