Gängkriminalitet är ett växande problem som måste tas på allvar

27.10.2022 kl. 15:31
Gängkriminalitet har de senaste åren blivit ett allt allvarligare problem i våra stora städer

I huvudstadsregionen finns ett tiotal aktiva gatugäng men även i städer som Åbo har organiserad gängkriminalitet fått ett starkare fotfäste. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) är bekymrad över den här utvecklingen.

Inom gängen råder en helt egen kultur där vapen, våld och ytterst stark maskulinitet romantiseras och där våldsbejakande musik och videon ofta har stor inverkan. Intern status byggs upp av extremt våldsamma och kriminella handlingar. Bergqvist ser speciellt mentaliteten i de här gängen som ett allvarligt hot.

– Då gemene man ser ett fängelsestraff som något dåligt, något man ska avtjäna efter ett brott, ser de unga i dessa gäng på saken ur en helt annan synvinkel. I dessa kretsar ses ett straff mera som en merit och ju värre brottsregister desto bättre, säger Bergqvist.

Bergqvist ser därmed Sannfinländarnas förslag om att sänka straffrättsåldern och skärpa straffen som ytterst problematiskt eftersom det egentligen bara skulle ge en högre status bland medlemmarna i gängen.

– Inget barn eller tonåring mår bra av att sitta i fängelse. Det måste skapas bättre och mer riktade åtgärder för att få bort barn och unga ur kriminella och destruktiva gäng samtidigt som de som verkligen får fängelsestraff får insikter om hur destruktivt deras beteende verkligen är, säger Bergqvist.

Gängkriminalitet är ett mångfacetterat problem som det enligt Bergqvist inte finns några enkla lösningar till.

– Gängkriminaliteten är ett symptom på att dagens barn och ungdomar inte mår bra och att integrationen inte fungerar. Allt för många unga upplever ett utanförskap redan i skolan och det måste vi råda bot på. Alla vill höra till något sammanhang, känna sig sedd och hörd men gatugängen får inte ses som det mest attraktiva alternativet. Vi behöver stärka stödet till utsatta barnfamiljer och göra satsningar på uppsökande ungdomsverksamhet. För att motverka gängkriminalitet behöver vi satsa på det tidiga ingripandet på många olika plan och bli bättre på att komma åt grundproblemen, avslutar Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00