Abortlagstiftningen tog ett viktigt steg mot 2020-talet

26.10.2022 kl. 17:46
Riksdagen godkände på onsdagen de förslag till ändringar i abortlagstiftningen som social- och hälsovårdsutskottet till stor del på basis av medborgarinitiativet EgenVilja2020 och en lagmotion hade föreslagit i sitt betänkande.

En av de viktigaste ändringarna som godkändes innebär att det upp till den tolfte graviditetsveckan är möjligt för en kvinna att beviljas abort på hennes egen begäran, utan ett krav på två olika läkares utlåtanden.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är ledamot i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, gläder sig över onsdagens beslut att göra ändringar i den över femtio år gamla lagen om avbrytande av havandeskap.

– De ändringar som vi nu fick igenom utgör ett steg i rätt riktning och för Finlands abortlagstiftning mot 2020-talet. Äntligen blir det ett slut på det betungande och föråldrade lagkravet på utlåtanden av två olika läkare för att kunna beviljas abort. Också vissa nedlåtande uttryck i lagparagraferna korrigeras nu. Kvinnans självbestämmanderätt ska utgöra kärnan i abortlagstiftningen, säger Rehn-Kivi.

Även bestämmelsen om att aborter ska utföras på sjukhus slopades, eftersom största delen av aborterna idag genomförs som medicinska aborter och därmed i regel inte förutsätter sjukhusvård. Förutom denna ändring gläder sig Rehn-Kivi också stort över att rätten till psykosocialt stöd genom onsdagens riksdagsbeslut skrevs in i lagen om avbrytande av havandeskap. Den som begär eller överväger abort och också den andra föräldern ska vid behov ha rätt att få psykosocialt stöd. Detta stöd ska man kunna få både före och efter en utförd abort, oberoende av orsaken till avbrytandet av graviditeten.

–  En abort kan känslomässigt vara ett väldigt tungt beslut och ingrepp och det är därför otroligt viktigt att såväl den som utför en abort som den andra föräldern ges det stöd som behövs. Tyvärr har det psykosociala stödet efter aborter ofta visat sig otillräckligt samtidigt som det varit mycket varierande från kommun till kommun. En uttrycklig bestämmelse om detta i lagen är därför efterlängtad. Ingen ska behöva lämnas ensam med sina tankar efter en abort. Även värnandet om den psykiska hälsan vid aborter måste tryggas i lag, säger Rehn-Kivi. 

EgenVilja2020-medborgarinitiativet och lagmotionen som behandlades i social- och hälsovårdsutskottet förkastades av utskottet, men utgjorde ändå basen för de ändringar som riksdagen på förslag av utskottet godkände på onsdagen. Riksdagen godkände därtill ett uttalande om att statsrådet omedelbart ska inleda beredningen av en mer omfattande totalreform av lagen om avbrytande av havandeskap på ett sätt som ytterligare stärker den gravidas självbestämmanderätt och som därmed kommer att granska behovet av eventuella ändringar även i bestämmelserna om när och på vilka grunder en abort kan ske efter den tolfte graviditetsveckan.

– Även om de ändringar som godkändes under onsdagen var minst sagt välkomna är det ännu för tidigt att luta sig tillbaka då det gäller kvinnors ställning och rätt till fri och trygg abort. Vi förutsätter en helhetsreform så att hela abortlagstiftningen blir up-to-date och sålunda fullt ut beaktar de mänskliga rättigheterna och kvinnans självbestämmanderätt. Dessutom måste vissa kvarvarande föråldrade termer och uttryck tas bort från lagstiftningen, konstaterar Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15