En av de viktigaste ändringarna som godkändes innebär att det upp till den tolfte graviditetsveckan är möjligt för en kvinna att beviljas abort på hennes egen begäran, utan ett krav på två olika läkares utlåtanden.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är ledamot i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, gläder sig över onsdagens beslut att göra ändringar i den över femtio år gamla lagen om avbrytande av havandeskap.

– De ändringar som vi nu fick igenom utgör ett steg i rätt riktning och för Finlands abortlagstiftning mot 2020-talet. Äntligen blir det ett slut på det betungande och föråldrade lagkravet på utlåtanden av två olika läkare för att kunna beviljas abort. Också vissa nedlåtande uttryck i lagparagraferna korrigeras nu. Kvinnans självbestämmanderätt ska utgöra kärnan i abortlagstiftningen, säger Rehn-Kivi.

Även bestämmelsen om att aborter ska utföras på sjukhus slopades, eftersom största delen av aborterna idag genomförs som medicinska aborter och därmed i regel inte förutsätter sjukhusvård. Förutom denna ändring gläder sig Rehn-Kivi också stort över att rätten till psykosocialt stöd genom onsdagens riksdagsbeslut skrevs in i lagen om avbrytande av havandeskap. Den som begär eller överväger abort och också den andra föräldern ska vid behov ha rätt att få psykosocialt stöd. Detta stöd ska man kunna få både före och efter en utförd abort, oberoende av orsaken till avbrytandet av graviditeten.

–  En abort kan känslomässigt vara ett väldigt tungt beslut och ingrepp och det är därför otroligt viktigt att såväl den som utför en abort som den andra föräldern ges det stöd som behövs. Tyvärr har det psykosociala stödet efter aborter ofta visat sig otillräckligt samtidigt som det varit mycket varierande från kommun till kommun. En uttrycklig bestämmelse om detta i lagen är därför efterlängtad. Ingen ska behöva lämnas ensam med sina tankar efter en abort. Även värnandet om den psykiska hälsan vid aborter måste tryggas i lag, säger Rehn-Kivi. 

EgenVilja2020-medborgarinitiativet och lagmotionen som behandlades i social- och hälsovårdsutskottet förkastades av utskottet, men utgjorde ändå basen för de ändringar som riksdagen på förslag av utskottet godkände på onsdagen. Riksdagen godkände därtill ett uttalande om att statsrådet omedelbart ska inleda beredningen av en mer omfattande totalreform av lagen om avbrytande av havandeskap på ett sätt som ytterligare stärker den gravidas självbestämmanderätt och som därmed kommer att granska behovet av eventuella ändringar även i bestämmelserna om när och på vilka grunder en abort kan ske efter den tolfte graviditetsveckan.

– Även om de ändringar som godkändes under onsdagen var minst sagt välkomna är det ännu för tidigt att luta sig tillbaka då det gäller kvinnors ställning och rätt till fri och trygg abort. Vi förutsätter en helhetsreform så att hela abortlagstiftningen blir up-to-date och sålunda fullt ut beaktar de mänskliga rättigheterna och kvinnans självbestämmanderätt. Dessutom måste vissa kvarvarande föråldrade termer och uttryck tas bort från lagstiftningen, konstaterar Rehn-Kivi.