Sannfinländarna har fel - svenskan behövs!

15.10.2022 kl. 15:13
Finland har två nationalspråk, finska och svenska, slår vår grundlag fast. Det svenska har alltid varit en del av Finland och ska så vara härifrån framåt.

Sannfinländarna slår i sitt färska finskhetsprogram fast att svenskan stör de finskspråkigas självbild och att undervisningen i svenska i de finska skolorna har en mängd negativa effekter på individen. Därför föreslår de att svenskan ska göras frivillig på alla utbildningsstadier från den grundläggande utbildningen till högskolan. Deras mål är alltså att man inte ska behöva läsa ett enda ord svenska under hela sin skoltid i detta tvåspråkiga land. Inte heller ska det finnas några språkkrav inom den offentliga sektorn på kunskaper i svenska, däremot nog strikta krav på kunskaper i finska. Dessutom vill man skrota regeringens nationalspråksstrategi, avskaffa tjänsten som språkrättsråd på justitieministeriet, försämra förutsättningarna att i praktiken få vård på svenska, integrera alla invandrare på finska och få till stånd en ny tolkning av grundlagens språkbestämmelse. Det är så man baxnar. Skulle det inte vara riksdagens tredje största parti, som för fram dessa tankar, kunde man förbigå saken med en djup suck.

 

Sannfinländarnas program är inget annat än en direkt attack mot det svenska i Finland. Ett ytterst klart bevis på hur det partiet lever i en fantasivärld där tanken om ett folk och ett gemensamt språk är det enda saliggörande. Allt som ruckar den utgångspunkten uppfattas som ett hot, och ska motarbetas.

 

Just nu lever vi i en tid med mycket osäkerhet i världen. Rysslands brutala krig i Ukraina samt grova kränkningar av internationell rätt väcker obehag och oro inför framtiden. Den här veckans vansinniga ryska missilattacker mot civila mål, där oskyldiga människor dödats och sårats, handlar om direkta krigsbrott. Samtidigt prövas EU-ländernas solidaritet med Ukraina då energipriserna stiger pga Putins krig. Varje ansvarskännande parti borde i den här situationen värna om enighet i vårt land. Sannfinländarna väljer en annan väg.

 

Många finlandssvenskar har varit i kontakt med mig efter sannfinländarnas språkutspel. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.

 

Ordförande Purra har försökt vifta bort kritiken, med att man bara vill göra svenskan frivillig i skolan för de finskspråkiga eleverna, inget annat. Men tyvärr andas hela programmet en helt annan underton. Frågan är om man på sikt vill avskaffa svenskan som nationalspråk eftersom man också vill tolka om grundlagen.

 

Och hur tänker man egentligen kring integrationen av våra invandrare? Integration handlar om att inkludera, inte exkludera. Det är viktigt att de som flyttar till Finland själva får välja vilket språk de först vill läras sig, svenska eller finska. Den valfriheten ska vi inte ta bort, tvärtom borde den stärkas!

 

Slutligen. Samarbetet med våra nordiska grannländer kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Det borde alla inse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00