Sannfinländarna har fel - svenskan behövs!

15.10.2022 kl. 15:13
Finland har två nationalspråk, finska och svenska, slår vår grundlag fast. Det svenska har alltid varit en del av Finland och ska så vara härifrån framåt.

Sannfinländarna slår i sitt färska finskhetsprogram fast att svenskan stör de finskspråkigas självbild och att undervisningen i svenska i de finska skolorna har en mängd negativa effekter på individen. Därför föreslår de att svenskan ska göras frivillig på alla utbildningsstadier från den grundläggande utbildningen till högskolan. Deras mål är alltså att man inte ska behöva läsa ett enda ord svenska under hela sin skoltid i detta tvåspråkiga land. Inte heller ska det finnas några språkkrav inom den offentliga sektorn på kunskaper i svenska, däremot nog strikta krav på kunskaper i finska. Dessutom vill man skrota regeringens nationalspråksstrategi, avskaffa tjänsten som språkrättsråd på justitieministeriet, försämra förutsättningarna att i praktiken få vård på svenska, integrera alla invandrare på finska och få till stånd en ny tolkning av grundlagens språkbestämmelse. Det är så man baxnar. Skulle det inte vara riksdagens tredje största parti, som för fram dessa tankar, kunde man förbigå saken med en djup suck.

 

Sannfinländarnas program är inget annat än en direkt attack mot det svenska i Finland. Ett ytterst klart bevis på hur det partiet lever i en fantasivärld där tanken om ett folk och ett gemensamt språk är det enda saliggörande. Allt som ruckar den utgångspunkten uppfattas som ett hot, och ska motarbetas.

 

Just nu lever vi i en tid med mycket osäkerhet i världen. Rysslands brutala krig i Ukraina samt grova kränkningar av internationell rätt väcker obehag och oro inför framtiden. Den här veckans vansinniga ryska missilattacker mot civila mål, där oskyldiga människor dödats och sårats, handlar om direkta krigsbrott. Samtidigt prövas EU-ländernas solidaritet med Ukraina då energipriserna stiger pga Putins krig. Varje ansvarskännande parti borde i den här situationen värna om enighet i vårt land. Sannfinländarna väljer en annan väg.

 

Många finlandssvenskar har varit i kontakt med mig efter sannfinländarnas språkutspel. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.

 

Ordförande Purra har försökt vifta bort kritiken, med att man bara vill göra svenskan frivillig i skolan för de finskspråkiga eleverna, inget annat. Men tyvärr andas hela programmet en helt annan underton. Frågan är om man på sikt vill avskaffa svenskan som nationalspråk eftersom man också vill tolka om grundlagen.

 

Och hur tänker man egentligen kring integrationen av våra invandrare? Integration handlar om att inkludera, inte exkludera. Det är viktigt att de som flyttar till Finland själva får välja vilket språk de först vill läras sig, svenska eller finska. Den valfriheten ska vi inte ta bort, tvärtom borde den stärkas!

 

Slutligen. Samarbetet med våra nordiska grannländer kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Det borde alla inse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00