Kolumn till Ålandstidningen

22.10.2022 kl. 15:10

Finland är enligt flera olika internationella jämförelser ett av världens bästa länder att bo och leva i. Vårt land är världens mest stabila land och landet med minst korruption.  Vi har god förvaltning och pressfrihet. Jämställdheten är central och barnens rättigheter respekteras.

Vi kan dricka vatten direkt ur kranen och luften är ren. Arbete, fritid och familj går att kombinera och naturen är nära. Särskilt ur ett åländskt perspektiv är havet och gröna områden alltid ett stenkast bort och samhället är tryggt och fungerar. Dessa faktorer ligger säkerligen bakom det faktum att 38% av Ålands befolkning valt att flytta till Åland och är födda utanför öriket. Åland är en attraktiv plats som lockar både besökare och nya invånare och där man trivs.

Enligt statistik- och utredningsbyrån ÅSUB finns det inflyttade från över 100 olika länder och det talas över 50 språk. Det tycker jag är imponerande för ett samhälle med drygt 30 000 invånare. Enligt statistiken talar 87% av Ålands befolkning svenska och det kan kanske ses som en nyckel till fungerande integration. Dessutom är framåtandan och entreprenörskapet starka på Åland. Språket, kulturen och de lokala sedvänjorna garanterades  ålänningarna för hundra år sedan i beslutet av Nationernas förbund. Det är ingen som vill ändra på det här, utan målet är att självstyrelsen ska få utvecklas på den grund som de internationella avtalen utgör.

Vi har det bra här i Norden. I vardagen kan det förstås hända att man fastnar vid små saker, men som på det stora hela ändå inte är de mest centrala. Med krig i Europa och flera miljoner människor som måste fly från sina hem, kan man med fog anse att det är ett privilegium att få bo här i Norden.

Men också i Norden har de senaste åren varit rätt tuffa.  Pandemin, det säkerhetspolitiska läget, energikrisen och inflationen orsakar oro. Allt det här har man naturligtvis också märkt av på Åland, men det har märkts  att Åland är ett driftigt samhälle som anpassar sig snabbt till olika förhållanden.  Ålänningar har liknats vid martallen, som anpassat sig till vinden, vågorna och vädret. Ålänningarna gör det bästa av svåra situationer och klarar sig. Sloganen för jubileumsåret ”hundra år av egensinne” visar att man står på sig.

Ibland tar saker längre tid än man hade räknat med och hoppats på. Reformen med självstyrelselagen innehåller många element som är politiskt och rättsligt utmanande . Det här märks på  att projektet har tagit sin tid. Målet är en tydlig och tidsenlig självstyrelselag i stället för den som nu är i kraft, och som varit det i 30 år. Tiden är antagligen inte mogen för att ännu komma i mål med revisionen. Man gör sitt bästa utifrån de utgångspunkter man har, alla som deltar i processerna har gjort och gör sitt bästa utgående från sina utgångpunkter, men ännu har vi inte nått samförstånd i hur vi ska  lösa knutarna. För det behövs samarbete och tid. Dialog och förståelse. Det är den fjärde självstyrelselagsrevisionen som nu är under arbete. Också de tidigare versionerna har mognat fram under flera år.

Samarbete är essentiellt. Det är en förutsättning för att hitta lösningar och komma framåt. Det finns olika tolkningar av lagen och det är viktigt att lyssna på sakkunniga. Ålandsdelegationen, domstolsväsendet och grundlagsutskottet i riksdagen är institutioner som kan sin sak och vars ord måste väga tungt. Även om den politiska viljan finns att lösa olika knutar gäller det att också hitta den juridiskt hållbara vägen. Konsekvenser måste bedömas och helheter utredas. Det finns skäl att modernisera självstyrelselagen och göra de ändringar som nu krävs. Arbetet med revisionen måste fortsätta. Tilliten är generellt hög i Finland. Människor litar på regeringen och den statliga förvaltningen men det finns och ska finnas utrymme att vara av annan åsikt och debattera. Öppenheten och transparensen i vår demokrati gör detta möjligt. Det är viktigt att vi ökar tilliten mellan Åland och rikets myndigheter, som fick sig en törn under pandemin.  Vi behöver komma vidare i arbetet med att förnya Ålands självstyrelse. Det är  viktigt både för Åland och för Finlands regering.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15