Många järn i elden

22.10.2022 kl. 07:29
Att ha många bollar i luften och hantera såväl stora som mindre frågor varje dag, blir en vana i ministeruppdraget

Men sällan har det varit så stora saker på spel som just nu, och det beror på Rysslands brutala krig mot Ukraina. För ett mindre land som Finland gäller det att vara aktiv och påverka på alla arenor där vi är representerade. Samtidigt ska vi sköta våra egna nationella frågor på bästa tänkbara sätt för att skapa trygghet i vardagen för invånarna.

För en vecka sedan representerade jag Finland på EU:s justitieministermöte i Luxemburg. Det viktigaste temat handlade om Ukraina och de krigsförbrytelser som Ryssland  begår där varje dag. De som är ansvariga för de fruktansvärda brotten måste ställas till svars. EU och det internationella samfundet kommer att förena sina krafter ytterligare. Vi står orubbligt på Ukrainas sida, kunde vi alla 27 länders ministrar  konstatera. Finland har också sänt experter till Ukraina för att bl.a. delta i internationella brottsmålsdomstolens arbete där. Insamlingen av bevis är på gång i många länder, och också här spelar EU-samarbetet en viktig roll.

Det är i huvudsak kvinnor och barn som flyr från Ukraina, och de löper stor risk att bli offer för människohandel och annat utnyttjande. Arbetet mot människohandel kräver outtröttliga insatser både nationellt och över statsgränserna.

Frågan om hur vi löser energikrisen i Europa är ytterst svår. Här har länderna haft svårt att hitta varandra, och vi betalar nu ett högt pris för bl.a. Tysklands långvariga energipolitik som ledde till ett så stort beroende av rysk gas. Priset på el är kopplat till priset på gas, och Finland vill att den kopplingen ska upphöra.

Här på hemmaplan gör regeringen mycket för att stärka hushållens köpkraft. Den här veckan har vi godkänt lagförslag som betyder att det betalas ett extra barnbidrag i december och att pensionerna höjs enligt indexjustering vid årsskiftet. Diverse andra förmåner såsom barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs likaså. Samtidigt kommer dagvårdsavgifterna att sänkas nästa år. Det här är också en viktig handräckning till landets barnfamiljer. Kommunerna kommer att kompenseras för det bortfall i den kommunala kassakistan som den här reformen innebär.

För att minska finländarnas skuldproblem har regeringen under min ledning gått in för att  sänka räntetaket på konsumentkrediter  från nuvarande 20 procent till 15 procent.  Det här betyder att tiden med skyhöga räntor på det vi brukar kalla snabblån, är förbi. Vi höjer också det så kallade skyddade beloppet vid utsökning till samma nivå som garantipensionen för år 2023. Det här betyder  att den som har skulder i utmätning får bli med mera i handen.

För en tid sedan publicerade Sannfinländarna sitt finskhetsprogram. Sedan dess har många varit i kontakt med mig. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.

Samarbetet med  Sverige och hela Norden kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Tvärtom!

I den oroliga tid vi nu lever borde varje ansvarskännande parti värna om enighet i vårt land!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35