Striktare räntetak på konsumentkrediter

20.10.2022 kl. 15:44
Regeringen har under ledning av justitieminister och Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson vidtagit omfattande åtgärder för att förebygga och bekämpa överskuldsättning.

Idag föreslår regeringen ytterligare lagändringar för att förbättra finländarnas ekonomi. Regleringen av konsumtionskrediter stramas åt och gäldenärernas skyddade belopp vid utmätningar höjs temporärt för att stärka köpkraften.


- Nu sänker vi räntetaket på konsumtionskrediter från 20% till 15%, dock så att referensräntan läggs till. Den totala räntan kan dock inte stiga över 20%, även om referensräntan skulle öka betydligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

- Genom att strama åt regleringen av konsumtionskrediter motverkar vi att konsumenterna överskuldsätter sig. Det sänkta räntetaket minskar risken för att konsumenterna råkar ut för räntekostnader de inte kan hantera. Dessutom får marknadsföringen av dessa krediter noggrannare reglering för att skydda konsumenterna, säger Henriksson. 

Det skyddade beloppet gäldenärerna får hålla vid utmätningar höjs till garantipensionens nivå 2023 som ett ett-årigt försök.

- Den temporära höjningen av det skyddade beloppet till garantipensionens nivå betyder att delen av en skuldsatt persons inkomster som går till utmätning minskar. Det är en tillfällig åtgärd som ger mera pengar i handen för dem som nu har skulder i utmätning och gör det lättare dem att klara sig då utgifterna i vardagen har ökat, säger Henriksson.

Henriksson gläds över de framsteg som gjorts denna regeringsperiod för att motverka överskuldsättningen och problem förknippade med det. Regeringen har sedan tidigare bland annat förkortat lagringstiden för betalningsanmärkningar, fattat beslut om att införa ett positivt kreditregister och förbättrat tillgången till skuldsanering.

– Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi, men livet går inte alltid som man hoppats: plötsligt kan man stå inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi till exempel på grund av sjukdom eller någon närståendes död. Vi har jobbat hårt med regeringens paket mot överskuldsättning och de beslut vi fattat kommer att förbättra många finländares ekonomiska situation, säger Henriksson.

Lagändringen som förkortar lagringstiden för betalningsanmärkningar träder i kraft i december.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15