Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om FN:s rasdiskrimineringskommittés beslut om den finska sametingslagen

19.10.2022 kl. 16:09

Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister
som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 484/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Jenni Pitko m.fl. /gröna:

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har i juni 2022, såsom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter redan 2019, ansett att Finland kränkt internationella mänskliga rättigheter i anslutning till sametingsvalen och självbestämmanderätten som ingår i urfolkens rättigheter.

FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering konstaterar i sitt avgörande att Finland har brutit mot artikel 5 c i konventionen om ändringssökandenas politiska rättigheter, i synnerhet rätten att delta i val - att rösta och att vara valbar - grundat på allmän och lika rösträtt, att ta del i landets styre och allmänna angelägenheter på alla plan och att på lika villkor ha tillträde till offentliga tjänster.

Kommittén rekommenderar att Finland erbjuder ändringssökandena ett effektivt rättsmedel genom att i brådskande ordning inleda genuina förhandlingar för att se över 3 § i sametingslagen. Detta i syfte att se till att kriterierna för rösträtt vid val till sametinget fastställs med respekt för samernas rätt att ge sitt fria och informerade förhandssamtycke i frågor som gäller deras medlemskap och politiska deltagande för att åtnjuta och fullt ut tillgodose de andra rättigheterna enligt artikel 5 c och e i konventionen.
Regeringen har i enlighet med sitt program fortsatt arbetet med att revidera sametingslagen.

I den kommitté som leddes av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen har ingått representanter för sametinget och regeringspartierna. Utgångspunkten för kommitténs arbete var de grundläggande fri- och rättigheterna och andra skyldigheter som ingår i grundlagen, internationella människorättskonventioner som är bindande för Finland, FN:s deklaration om urfolkens rättigheter samt den övriga utvecklingen av rätten och folkrätten och de senaste avgörandena.

Med senaste tidens avgöranden avses FN:s människorättskommittés avgöranden från 2019, där det konstateras att Finland kränkt artikel 25 (bl.a. valrättigheter) i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), separat eller tillsammans med artikel 27 (minoriteters rättigheter).

Kommittén betonade i sina avgöranden samernas självbestämmanderätt i fråga om sin ställning och medlemskap i sitt samfund.

Kommittén anser att Finland bland annat ska ompröva 3 § i sametingslagen. Den kommitté som berett ändringen av sametingslagen gav sitt betänkande den 11 maj 2021. Propositionsutkastet som beretts skulle på många sätt stärka urfolket samernas självbestämmanderätt och korrigera situationen i fråga om konstaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utifrån betänkandet har fortsatt beredning gjorts för att reformera sametingslagen.

Reformen av sametingslagen har varit anhängig redan under de två föregående regeringsperioderna och lagen har till många delar ansetts vara i behov av revidering.

Helsingfors 14.10.2022

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00