Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

13.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

För ganska exakt 10 år sedan var det så kallade svaveldirektivet på tapeten. Ett direktiv som skulle minska på svavelutsläppen i marint bränsle. Farhågorna då var många. Företag hotade flytta sin produktion bort från Finland, kostnaderna för samhället skulle bli i miljardklass och kraven skulle slå hårt på finländska exporten.

Idag är det intressant att analysera den diskussionen. De som vågade anta utmaningarna gick ut som segrare – även ekonomiskt sett. Svaveldirektivet höjde temporärt på kostnaderna, det är ett faktum. Men den finska cleantech-industrin fick nya möjligheter, en ny marknad, nya områden för tillväxt. Under det gångna decenniet förändrades världen och idag är klimatfrågorna en konkurrensfördel för de finska företagen. Vi har som land knowhow och en bränd som har satt oss på framkanten i kampen mot klimatförändringen. Vi har förutsättningar att skapa förändring på ett social och ekonomiskt rättvist sätt. Finland ska vara ett lockande land för företag och investerare. Finland har alla möjligheter att vara en nyckelspelare i en kolneutral framtid och utnyttja potentialen som finns bland annat i väte, sol och vind.

Ärade talman,

Finland har tillsammans med de övriga nordiska länderna alla förutsättningar att leda arbetet för att stoppa klimatförändringen. Vi kan vara världsledande experter på energi- och miljöteknik på systemnivå, såväl inom forskning, utveckling, innovationer som affärsverksamhet. En långsiktig och förutsägbar forsknings, utvecklings och innovationspolitik med hävstångseffekt har en nyckelroll i detta. Regeringen fattade i våras ett viktigt beslut om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för små- och medelstora. SFP stöder starkt målet att höja forsknings, innovations och utvecklingssatsningarnas andel till fyra procent.

Vi inom SFP ser fram emot en framtid där ny teknik skapar framgång för finska företag och ökar Finlands export. Vi vill ha allt mångsidigare samarbete i framtiden. Den offentliga och den privata sektorn jobbar tillsammans för att lösa framtida problem och hitta nya verksamhetssätt. Det skapas pilotprojekt och bedrivs forskning, och man vågar också satsa på lite galna idéer.

Det är ingen utopi, utan allt detta gör vi redan i dag. Men vi kunde göra mer. Därför betonas det också i Finlands program för hållbar tillväxt att vi på kort sikt bör stärka och påskynda det som vi redan är starka i och det som redan pågår. Just därför måste vi kunna se helhetsbilden när vi talar om klimatet och de olika lösningarna.

När vi bygger till exempel vägar eller järnvägar med offentliga medel får vi inte bara tänka på dagens situation. Vi måste också med offentliga medel våga satsa på framtiden och samarbeta med de företag som är med och försöker lösa klimatkrisen. Vi måste våga satsa också på uppstartsföretag och forskning i och utveckling av radikala teknologier.

Det kräver mycket av även beslutsfattare och tjänstemän. Vi måste bli av med silotänkandet och utveckla vår förmåga att se helheter. Vi har alla ett ansvar – på alla beslutsnivåer. Till exempel biotekniken är ett särskilt kompetensområde för Finland där Finland kan vara en föregångare när det gäller hållbart genomförande där man tar hänsyn till den biologiska mångfalden och eftersträvar lösningar med ett högre förädlingsvärde. Ren energi har redan länge varit en framtidsbransch, och nu inser de flesta hur viktig den är. Det är vår uppgift att stödja utvecklingen i branschen och fundera på hur vi uppmuntrar dessa branscher i en hållbar riktning, inte på hur vi begränsar eller styr dem. På så sätt skapar vi en hållbar inre marknad som gör det möjligt för företagen att växa och skapa lösningar för framtiden. Vi bör uppmuntra till en kultur där företagen inte konkurrerar med varandra, utan där de tillsammans skapar nya möjligheter och helheter. Forskningsinstitutens och universitetens samarbete med den privata sektorn söker fortfarande sin form, men vi inom SFP ser stor potential i detta samarbete, och det finns redan goda exempel på detta i Vasaregionen som är min hemtrakt.

Ärade talman,

Vår målsättning är, att Finland ska vara kolneutralt före 2035. Ibland sker den tekniska utvecklingen så småningom. Men ännu oftare tar förändringarna stora kliv framåt. Utvecklingen mot övergången till klimatvänligare teknik och utsläppsminskningar är inte lineär. Vi löser de aktuella klimat- och energikriserna ett problem åt gången, en innovation åt gången, och ibland tar vi ett stort kliv framåt. Så skapar vi framtiden.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00