Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

13.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

För ganska exakt 10 år sedan var det så kallade svaveldirektivet på tapeten. Ett direktiv som skulle minska på svavelutsläppen i marint bränsle. Farhågorna då var många. Företag hotade flytta sin produktion bort från Finland, kostnaderna för samhället skulle bli i miljardklass och kraven skulle slå hårt på finländska exporten.

Idag är det intressant att analysera den diskussionen. De som vågade anta utmaningarna gick ut som segrare – även ekonomiskt sett. Svaveldirektivet höjde temporärt på kostnaderna, det är ett faktum. Men den finska cleantech-industrin fick nya möjligheter, en ny marknad, nya områden för tillväxt. Under det gångna decenniet förändrades världen och idag är klimatfrågorna en konkurrensfördel för de finska företagen. Vi har som land knowhow och en bränd som har satt oss på framkanten i kampen mot klimatförändringen. Vi har förutsättningar att skapa förändring på ett social och ekonomiskt rättvist sätt. Finland ska vara ett lockande land för företag och investerare. Finland har alla möjligheter att vara en nyckelspelare i en kolneutral framtid och utnyttja potentialen som finns bland annat i väte, sol och vind.

Ärade talman,

Finland har tillsammans med de övriga nordiska länderna alla förutsättningar att leda arbetet för att stoppa klimatförändringen. Vi kan vara världsledande experter på energi- och miljöteknik på systemnivå, såväl inom forskning, utveckling, innovationer som affärsverksamhet. En långsiktig och förutsägbar forsknings, utvecklings och innovationspolitik med hävstångseffekt har en nyckelroll i detta. Regeringen fattade i våras ett viktigt beslut om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för små- och medelstora. SFP stöder starkt målet att höja forsknings, innovations och utvecklingssatsningarnas andel till fyra procent.

Vi inom SFP ser fram emot en framtid där ny teknik skapar framgång för finska företag och ökar Finlands export. Vi vill ha allt mångsidigare samarbete i framtiden. Den offentliga och den privata sektorn jobbar tillsammans för att lösa framtida problem och hitta nya verksamhetssätt. Det skapas pilotprojekt och bedrivs forskning, och man vågar också satsa på lite galna idéer.

Det är ingen utopi, utan allt detta gör vi redan i dag. Men vi kunde göra mer. Därför betonas det också i Finlands program för hållbar tillväxt att vi på kort sikt bör stärka och påskynda det som vi redan är starka i och det som redan pågår. Just därför måste vi kunna se helhetsbilden när vi talar om klimatet och de olika lösningarna.

När vi bygger till exempel vägar eller järnvägar med offentliga medel får vi inte bara tänka på dagens situation. Vi måste också med offentliga medel våga satsa på framtiden och samarbeta med de företag som är med och försöker lösa klimatkrisen. Vi måste våga satsa också på uppstartsföretag och forskning i och utveckling av radikala teknologier.

Det kräver mycket av även beslutsfattare och tjänstemän. Vi måste bli av med silotänkandet och utveckla vår förmåga att se helheter. Vi har alla ett ansvar – på alla beslutsnivåer. Till exempel biotekniken är ett särskilt kompetensområde för Finland där Finland kan vara en föregångare när det gäller hållbart genomförande där man tar hänsyn till den biologiska mångfalden och eftersträvar lösningar med ett högre förädlingsvärde. Ren energi har redan länge varit en framtidsbransch, och nu inser de flesta hur viktig den är. Det är vår uppgift att stödja utvecklingen i branschen och fundera på hur vi uppmuntrar dessa branscher i en hållbar riktning, inte på hur vi begränsar eller styr dem. På så sätt skapar vi en hållbar inre marknad som gör det möjligt för företagen att växa och skapa lösningar för framtiden. Vi bör uppmuntra till en kultur där företagen inte konkurrerar med varandra, utan där de tillsammans skapar nya möjligheter och helheter. Forskningsinstitutens och universitetens samarbete med den privata sektorn söker fortfarande sin form, men vi inom SFP ser stor potential i detta samarbete, och det finns redan goda exempel på detta i Vasaregionen som är min hemtrakt.

Ärade talman,

Vår målsättning är, att Finland ska vara kolneutralt före 2035. Ibland sker den tekniska utvecklingen så småningom. Men ännu oftare tar förändringarna stora kliv framåt. Utvecklingen mot övergången till klimatvänligare teknik och utsläppsminskningar är inte lineär. Vi löser de aktuella klimat- och energikriserna ett problem åt gången, en innovation åt gången, och ibland tar vi ett stort kliv framåt. Så skapar vi framtiden.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15