Kolumn

Vi behöver ett Idrott12-program

15.10.2022 kl. 11:25

Det finns undantag, men att vi finländare generellt rör på oss för lite kommer säkerligen inte som en överraskning för någon. Det påvisades igen då UKK-institutet tidigare i veckan publicerade sin nyaste rapport om hur mycket, eller i det här fallet hur lite, finländarna rör på sig.

Precis det som framgick i denna tidnings ledare igår (14.10) har finländarnas fysiska form försämrats avsevärt den senaste tiden vilket har många negativa konsekvenser på hälsan i stort. Samtidigt kostar orörligheten Finland stora summor.

Enligt UKK-institutets rapport årligen minst 3,2 miljarder euro. I denna summa ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för marginalisering. Således måste även de nya välfärdsområdena ta detta på allvar. Förebyggande åtgärder minskar på kostnaderna inom den mera krävande sidan av vården.

Speciellt oroväckande är den yngre generationens försämrade kondition som också påverkar arbetslivet. Orörligheten kan till och med kallas en ny folksjukdom bland barn och unga. FSIs generalsekreterare Henrika Backlund skrev nyligen i en kolumn om att våra unga håller på att sitta ihjäl sig. De digitala verktygen lockar.

Det finns ändå ljusglimtar. Denna regerings satsning på Finlandsmodellen, där barn och unga i anslutning till skoldagen har möjlighet att utöva och testa olika idrottsgrenar, är ett steg i rätt riktning men den behöver beröra fler. Fler gymnastiktimmar har lyfts fram som ett exempel, speciellt på stadier som tillämpar perioder. Konditionen kan inte läggas på is hur länge som helst.

Idrottsföreningar gör fortsättningsvis, allt som oftast helt på talkobasis, ett ovärderligt arbete för barn och ungas välmående. Det är speciellt viktigt, just nu under energikrisen, att priserna för att utöva hobbyn kan hålls skäliga. Här krävs ett bredare ansvar. Vi vet att kostnaderna för en del hobbyverksamheter kan ha varit utmanande för föräldrarnas plånböcker.

Konditionen har också starka samband med välmående i stort och hur väl man orkar i arbetslivet. Eftersom kunnig arbetskraft är en bristvara i Finland har vi inte råd att förlora en enda ung person på grund av ett försämrat välmående - oavsett om det handlar om det psykiska eller det fysiska välmående.

Frågan är också hur arbetslivet, på ett naturligt sätt, kunde integrera motion i arbetsdagen. Många gör det redan men vilka effekter skulle det ha om det skulle tillämpas på fler arbetsplatser?

Ororörligheten berör flera olika sektorer såsom idrott, utbildning, hälso- och socialvården, försvaret, miljö och skogsbruk, planläggning och trafik men även andra sektorer. Kanske det är just därför den faller lite emellan olika förvaltningsområden i stället för att se det som en helhet.

Därför borde också idrott och motion få ett liknande program som trafiken nu har. En bred, långsiktig och sektorövergripande färdplan som sträcker sig över flera regeringsperioder. Förutom en samstämmig lägesbild krävs åtgärder och förändring av sätt att arbeta inom flera sektorer. Därför har jag de senaste talat för att vi ska under nästa regeringsperiod börja utarbeta Idrott12-program, en gemensam syn och färdplan för att åtgärda utmaningarna.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15