Vi behöver ett Idrott12-program

15.10.2022 kl. 11:25
Det finns undantag, men att vi finländare generellt rör på oss för lite kommer säkerligen inte som en överraskning för någon. Det påvisades igen då UKK-institutet tidigare i veckan publicerade sin nyaste rapport om hur mycket, eller i det här fallet hur lite, finländarna rör på sig.

Precis det som framgick i denna tidnings ledare igår (14.10) har finländarnas fysiska form försämrats avsevärt den senaste tiden vilket har många negativa konsekvenser på hälsan i stort. Samtidigt kostar orörligheten Finland stora summor. 

 

Enligt UKK-institutets rapport årligen minst 3,2 miljarder euro. I denna summa ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för marginalisering. Således måste även de nya välfärdsområdena ta detta på allvar. Förebyggande åtgärder minskar på kostnaderna inom den mera krävande sidan av vården.

 

Speciellt oroväckande är den yngre generationens försämrade kondition som också påverkar arbetslivet. Orörligheten kan till och med kallas en ny folksjukdom bland barn och unga. FSIs generalsekreterare Henrika Backlund skrev nyligen i en kolumn om att våra unga håller på att sitta ihjäl sig. De digitala verktygen lockar.

 

Det finns ändå ljusglimtar. Denna regerings satsning på Finlandsmodellen, där barn och unga i anslutning till skoldagen har möjlighet att utöva och testa olika idrottsgrenar, är ett steg i rätt riktning men den behöver beröra fler. Fler gymnastiktimmar har lyfts fram som ett exempel, speciellt på stadier som tillämpar perioder. Konditionen kan inte läggas på is hur länge som helst.

 

Idrottsföreningar gör fortsättningsvis, allt som oftast helt på talkobasis, ett ovärderligt arbete för barn och ungas välmående. Det är speciellt viktigt, just nu under energikrisen, att priserna för att utöva hobbyn kan hålls skäliga. Här krävs ett bredare ansvar. Vi vet att kostnaderna för en del hobbyverksamheter kan ha varit utmanande för föräldrarnas plånböcker.

 

Konditionen har också starka samband med välmående i stort och hur väl man orkar i arbetslivet. Eftersom kunnig arbetskraft är en bristvara i Finland har vi inte råd att förlora en enda ung person på grund av ett försämrat välmående - oavsett om det handlar om det psykiska eller det fysiska välmående. 

 

Frågan är också hur arbetslivet, på ett naturligt sätt, kunde integrera motion i arbetsdagen. Många gör det redan men vilka effekter skulle det ha om det skulle tillämpas på fler arbetsplatser?

 

Ororörligheten berör flera olika sektorer såsom idrott, utbildning, hälso- och socialvården, försvaret, miljö och skogsbruk, planläggning och trafik men även andra sektorer. Kanske det är just därför den faller lite emellan olika förvaltningsområden i stället för att se det som en helhet.

 

Därför borde också idrott och motion få ett liknande program som trafiken nu har. En bred, långsiktig och sektorövergripande färdplan som sträcker sig över flera regeringsperioder. Förutom en samstämmig lägesbild krävs åtgärder och förändring av sätt att arbeta inom flera sektorer. Därför har jag de senaste talat för att vi ska under nästa regeringsperiod börja utarbeta Idrott12-program, en gemensam syn och färdplan för att åtgärda utmaningarna.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00